Skärmdump från webbspel föreställande en skolbänk med böcker och penna.
Foto: Sida

I det interaktiva spelet tvingas du ta ställning till en rad olika frågor. Konsekvenserna kan bli både oväntade och dramatiska. Foto: Sida

Webbspel & handledning

Utbildning - en väg ut ur fattigdom

Publicerad: den 15 juni 2010

Uppdaterad: den 29 juni 2010

Utbildning är viktigt för en bra hälsa. Fördjupa dig i hur situationen ser ut i världen.

Att skaffa sig en utbildning och ett bra jobb har alltid varit ett sätt för människor att förbättra sina liv. Det blir en väg ut ur fattigdomen, både för den som utbildar sig och för samhället, som utvecklas i takt med kunskaperna hos befolkningen.

Utbildning är inte bara viktigt för att den kan ge ett bra jobb. Rätt kunskap behövs för att hålla sig frisk - om man vet hur sjukdomar uppstår kan man också skydda sig mot dem, till exempel genom att se till att dricksvattnet är rent. Det ger var och en möjlighet att själv läsa och förstå vad som står i ett avtal innan det skrivs under, och möjlighet att själv räkna ut vad saker kostar så att man inte blir lurad på pengar. Utbildning ger självkänsla och självständighet. Man blir inte beroende av hjälp från andra med att läsa, skriva och räkna.

En befolknings läs- och skrivkunskaper spelar även en viktig roll för den demokratiska utvecklingen. Med en utbredd läskunnighet ökar möjligheterna att folket kan delta i beslutsfattandet och ställa ansvariga politiker till svars.

Att flickor får samma tillgång till skolgång som pojkar och lär sig att läsa och skriva är viktigt och ett av FN:s millenniemål. När flickor lär sig att läsa ökar möjligheterna att försörja sig och sina barn. Det i sin tur får betydelse för hela samhällets utveckling.

Det har gjorts en jämförelse i Indien mellan barn till unga mödrar som inte gått i skolan och barn till mödrar som gått i grundskola. Det visade sig att om mamman gått i skola, fördubblades chansen att barnen skulle överleva de första åren.

Rätten till utbildning är en av de mänskliga rättigheterna. De flesta regeringar världen över kämpar för att ge alla barn åtminstone en basutbildning och för att utbilda de vuxna som aldrig lärt sig läsa och skriva.

Färre flickor än pojkar i skolan

Störst framsteg har gjorts i Latinamerika och Karibien där nästan alla barn går i skolan, i Afrika söder om Sahara bara lite mer än hälften av barnen. Sett till hela världen är det färre flickor än pojkar som får gå i skolan.

Många länder har satsat på att snabbt bygga fler skolor. Men ibland har inte räckt till för att se till att alla skolor är bra. Barnen går i och för sig i skolan, men de lär sig inte så mycket. Skälen till det kan till exempel vara brist på skolböcker och lärare eller att det går många barn i varje klass. Ibland sker undervisningen på ett annat språk än barnens modersmål, till exempel på spanska i ett område där de flesta talar indianspråk. Fattigdomen spelar också in, det finns många barn som är för hungriga för att orka följa med på lektionerna.

Att skapa en bra skola handlar om pengar till skollokaler, material och lärarlöner. Men det handlar också om att alla barn ska få lära sig på det sätt som passar dem bäst, och att de får lära sig sådant som de är intresserade av och har nytta av.

I ett fattigt land kan det vara omöjligt att samtidigt bygga många nya skolor och se till att de blir bättre, utan att ta ut skolavgifter. Pengarna räcker helt enkelt inte till. Alla familjer har inte råd med skolavgiften. Men skolorna klarar sig inte heller helt utan pengar från föräldrarna.

Enligt FN:s andra millenniemål  ska alla barn få gå i grundskola år 2015. Inskrivningen ökar på global nivå, men fortfarande går över 100 miljoner barn inte i skolan.

Mer om kunskap och hälsa

Visste du detta om läskunnighet?

Sidansvarig:

Spela del 1

Din man dör i aids och du förlorar jobbet. Vad gör du? Zenit City del 1 är en interaktiv berättelse om jämställdhet, aids, mänskliga rättigheter och demokrati. Berättelserna bygger på erfarenheter från utvecklingssamarbetet.
 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.