Skärmdump från webbspel föreställande två händer som vilar på ett skrivbord.
Foto: Sida

I det interaktiva spelet tvingas du ta ställning till en rad olika frågor. Konsekvenserna kan bli både oväntade och dramatiska. Foto: Sida

Webbspel & handledning

Mänskliga rättigheter, hiv & jämställdhet

Publicerad: den 15 juni 2010

Uppdaterad: den 29 juni 2010

Här kan du läsa om mänskliga rättigheter när det gäller hivpositiva, kvinnor och barn i världen. Du hittar även information om vad som görs i dag för att stärka de mänskliga rättigheterna.

Vad är en mänsklig rättighet?

"Det är en mänsklig rättighet" är ett uttryck som ibland används lite slarvigt, på samma sätt som uttrycket "alla borde få". Det är en mänsklig rättighet att få misslyckas, kan man säga. Man kan få höra att det är en mänsklig rättighet att ha telefon eller att få åka utomlands på semestern.

Efter andra världskriget, och de folkmord och övergrepp som skedde då, bildades Förenta Nationerna, FN. Målen var att verka för fred, samarbete och respekt för mänskliga rättigheter. 1948 antog länderna i FN gemensamt en allmän förklaring om mänskliga rättigheter. Det är de rättigheter världens länder enats om.

Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter står det i den första paragrafen i FN-deklarationen. Till de mänskliga rättigheterna hör bland annat likhet inför lagen, åsikts- och yttrandefrihet och rätt till undervisning och vård.

Hiv och mänskliga rättigheter

När de första människorna i Västeuropa och USA insjuknade i aids var det få som öppet vågade erkänna att de var hiv-positiva. Samhället ställdes inför nya frågor: Har företagen rätt att hiv-testa sina anställda? Får man avskeda en anställd för att han eller hon är smittad?

I dag skyddar den svenska lagstiftningen mot diskriminering av funktionshindrade, och dit räknas också hiv-positiva. Men i många andra länder är de smittades ställning fortfarande svag. Där kan anställda få sparken för att de bär på hiv-virus och det händer att barn inte får gå till skolan för att de eller deras föräldrar är smittade.

Rätt till vård är en mänsklig rättighet. Ändå är det mycket få av de hiv-positiva i fattiga länder som har tillgång till bromsmediciner mot aids och sjukvård.

Många människor är rädda för aids, men har väldigt lite kunskap om sjukdomen och hur den smittar. Det kan leda till att de tar avstånd från den som är smittad. De smittade blir utstötta i samhället. Vänner och släktingar slutar ta kontakt. De kanske inte ens får handla i affärerna längre. Det finns fall där människor som berättat öppet om sin sjukdom blivit misshandlade till döds.

När mänskliga rättigheter inte respekteras sprids också sjukdomen snabbare. Utfrysningen av dem som är smittade och sjuka leder till att människor inte vågar testa sig eller söka vård. Sjukdomen går under jorden och fortsätter att spridas i tysthet. Ett stort problem är också att många unga tjejer tvingas till sex med smittade män, för att männen inte respekterar flickornas rätt att säga nej.

Kvinnor och mänskliga rättigheter

I de flesta samhällen är det långt kvar till lika villkor för kvinnor och män. I Sverige är exempelvis löneskillnaderna stora mellan män och kvinnor. På landsbygden i exempelvis Afghanistan kan kvinnoförtrycket handla om att flickor inte får gå i skolan. I Namibia om att kvinnor inte får ärva hus, mark och andra tillgångar på samma sätt som män. 

Kvinnoförtryck handlar inte alltid om pengar eller lagliga rättigheter. Det handlar också om hur kvinnor blir behandlade i vardagslivet. Det är långtifrån självklart att kvinnor själva får välja vem de vill ha sex med eller gifta sig med. Av tradition är det ofta männen som bestämmer i familjen eller i byn, de lyssnar inte på kvinnorna. Följden blir att kvinnor är rättslösa i många situationer. Det är hela tiden någon annan som bestämmer. Maken eller hans släkt bestämmer i familjen, männen har makten i byn, på arbetsplatsen och i de politiska sammanhangen. Ofta leder detta i sin tur till att kvinnor blir fattiga, eftersom männen bestämmer över kvinnors arbete och ägodelar. Man talar ibland om en feminisering av fattigdomen. Det betyder att kvinnorna är i majoritet bland jordens fattiga.

Medvetet eller av gammal vana fortsätter männen att i första hand se till sina intressen. Det handlar sällan om illvilja. Både världens män och världens kvinnor trampar på i gamla spår och gör som de alltid har gjort. På så sätt lever gamla mönster och orättvisor kvar. Men även männen har mycket att vinna på jämställdhet och på att kvinnors rättigheter respekteras.

Mer om änkors rättigheter

Barns rättigheter

  • Alla barn ska ha samma rättigheter.
  • Det är varje stats ansvar att till det yttersta av sina resurser göra vad som behövs för att tillgodose barnets rättigheter.
  • Det är föräldrarnas rätt, ansvar och skyldighet att ge vägledning och råd till barn som utnyttjar sina rättigheter.
  • Barn har rätt att fritt uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem själva.

Det här är de viktigaste punkterna i FN:s konvention om barnets rättigheter, som godkänts av alla länder i världen utom USA och Somalia. Det betyder att alla världens länder utom två har förbundit sig att följa det som står i Barnkonventionen. Ändå finns det inget land i världen som i alla lägen och på alla sätt uppfyller kraven i Barnkonventionen. Sverige har till exempel fått kritik för att flyktingbarn och barn med funktionshinder inte i alla situationer har samma rättigheter som andra barn i vårt land.

Brist på pengar gör det svårt för fattiga länder att förverkliga barns rättigheter. Men Barnkonventionen säger också att det finns ett internationellt ansvar för världens barn. De rika länderna är skyldiga att hjälpa de fattiga länderna om ländernas egna resurser inte räcker till.

Trots konventioner och god vilja lever många av världens barn under svåra förhållanden. De har inte tillräckligt med mat, eller får inte gå i skolan. Barn misshandlas, utnyttjas sexuellt och tvingas till prostitution eller skiljs från sina föräldrar genom krig och konflikter.

Barnkonventionen slår fast att varje barn är en självständig person med egna rättigheter. Ändå behandlas barn som rättslösa i många situationer. Familj och myndigheter tar till exempel inte alltid hänsyn till var barnet vill bo vid dödsfall eller skilsmässa i familjen.

Mer om barnkonventionen

Brott mot mänskliga rättigheter

Även om nästan alla länder i världen har undertecknat FNs deklaration om mänskliga rättigheter sker oräkneliga övergrepp varje dag. Som särskilt grova former av övergrepp räknas dödsstraff, tortyr och att människor förs bort, fängslas eller avrättas utan att få en möjlighet att försvara sig inför domstol.

År 2009 avrättades 708 personer i världen genom dödsstraff (inga siffror från Kina, Malaysia och Nordkorea). Redan när FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs 1948 var friheten från nöd - att ha mat, kläder och tak över huvudet - lika viktig som friheten från fruktan - att inte behöva vara rädd för våld och förtryck. Vidden och följderna av brotten mot de mänskliga rättigheterna är enorm.

Arbetet för att stärka de mänskliga rättigheterna

Det sker oräkneliga brott mot de mänskliga rättigheterna varje dag. Men i alla länder i världen pågår varje dag också arbetet för att öka respekten för rättigheterna. Det kan se ut på många olika sätt. Från organisationer som startar skolor för gatubarn till jurister som funderar över hur lagarna ska kunna ändras. I det arbetet deltar internationella organisationer som Amnesty och Rädda Barnen.

FN följer utvecklingen av mänskliga rättigheter, och många av de länder som ger bistånd, till exempel Sverige, väljer att ge särskilt stöd till lokala organisationer som arbetar med människorättsfrågor. Medborgerliga och politiska rättigheter kan införas ganska snabbt och utan stora kostnader i ett land om den politiska viljan finns. Men att ge alla människor tillräckligt med mat eller att ge alla barn rätt till utbildning tar längre tid och kräver en annan form av resurser. Sidas mål att bekämpa fattigdomen i världen är också en del av arbetet för mänskliga rättigheter.

Mer om Sidas arbete med att stärka demokrati och de mänskliga rättigheterna

Så arbetar Sida för demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet

Mer om hur ökad jämställdhet minskar fattigdomen

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.