Traditioner och seder gör änkor rättslösa
I en del fattiga länder är omkring hälften av alla vuxna kvinnor änkor. Deras män har dött i krig eller konflikter, sjukdomar eller olyckor. Änkorna är ofta unga. En del av dem är bara tonåringar.
I många kulturer finns traditionen att en kvinna som gifter sig lämnar sin familj för att istället tillhöra mannens. Om mannen dör, ser hans släktingar det som självklart att all egendom - hus, pengar och saker - tillhör dem. Hans familj kan ställa upp villkor för att änkan och barnen ska få bo kvar, till exempel att hon gifter om sig med en av sin döde makes bröder.
Många änkor behandlas som om de inte hade några rättigheter. De får inte bo kvar i sitt hem, släkten styr och ställer och kan placera barnen i andra familjer inom släkten. I en del fall finns också gamla traditioner som änkor förväntas följa. Det kan, som för Rebecca i spelet, handla om hår, klädsel och hur och när man får tvätta sig. Andra seder kan handla om att demonstrera släktens makt över kvinnan, hon kan till exempel tvingas till att ha sex med makens manliga släktingar.
Inte heller i Sverige har lika arvsrätt för kvinnor och män varit en självklarhet. Fram till år 1845 hade döttrar inte samma arvsrätt som söner, och även långt senare var det i praktiken så att äldsta sonen tog över familjens gård. Flickor förväntades bli bortgifta. Än i dag tjänar män mer än kvinnor och har större förmögenhet.I Sverige år 2009 var kvinnornas inkomster 74 procent av männens.
Det händer att änkor anklagas för häxeri. Man tror till exempel att de har förhäxat sina män så att de blev sjuka. Anklagelserna beror på att människor är rädda och saknar kunskaper. Då frodas istället myter om sjukdom. I värsta fall leder anklagelserna om häxeri inte bara till att släkten tar avstånd från kvinnan, utan att hela byn gör det.
Många kämpar för änkors rättigheter
I en del länder har det nyligen stiftats lagar om änkors rättigheter, tack vare att kvinnoorganisationer och jurister kämpat för en ändring. De har arbetat för att änkor ska ha rätt att ärva sina män, och att de ska få behålla vårdnaden om barnen. Andra viktiga krav är att kvinnorna ska få välja om och med vem de ska gifta om sig, och kämpar för att förnedrande behandling av änkor ska förbjudas i lag.
Organisationerna samarbetar med varandra, även internationellt, för att gemensamt sätta större press på beslutsfattarna. Det finns också nätverk där kvinnor som förlorat sina makar kan hjälpa och stödja varandra. Arbetet med att skydda änkors rättigheter i lag har kommit olika långt i olika länder.
Ett exempel är Burundi där advokater utan gränser arbetar med rättvisa domstolar för att se till att till exempel änkor skall få tillbaka sin mark.
Att ändra lagarna är bra men det räcker inte alltid. Om rättsväsendet är svagt, kan lokala bydomstolar fortsätta att döma som de alltid gjort. Om polis och åklagare har dåliga resurser, passerar många brott utan att någon blir dömd. Det förekommer också korruption, att människor betalar mutor för att polisen inte ska låtsas om brotten.
