Aids en katastrof för familjen och samhället
Sedan aids uppmärksammades första gången för snart 30 år sedan har hiv-epidemierna haft stora konsekvenser för många människor, särskilt i fattiga länder. Medellivslängden har minskat med upp till 20 år i vissa länder i södra Afrika till följd av hiv och aids.
Tillgången till behandling och bromsmediciner har ökat mycket under de senaste åren, men det är fortfarande många människor som inte har tillgång till behandling. De flesta av dem som insjuknar är mitt i livet. De dör innan deras barn är stora nog att försörja sig själva. Sjukdomen drabbar både familjerna och samhället hårt. Det blir färre människor som jobbar med sjukvård och utbildning, sektorer som är särskilt viktiga för länders utveckling har drabbats särskilt hårt. Det blir färre människor som kan odla mat och arbeta i industrierna. Allt detta gör att länderna får sämre ekonomi.
De flesta av dem som lever med hiv har blivit smittade genom oskyddat sex. Barn kan bli smittade av sin mamma under graviditeten, förlossningen och amningen. Hiv smittar också genom blod, till exempel när narkomaner delar sprutor med varandra. Det som händer när man smittats är att kroppens eget försvar mot sjukdomar - immunförsvaret - blir svagare och svagare. Egentligen är det inte aids den sjuke dör av, utan följdsjukdomar som kroppen inte klarar, till exempel lunginflammation, tuberkulos eller svampinfektioner.
Om spridningen av hiv ska kunna stoppas, måste människor ändra sin livsstil och sluta ha oskyddat sex med flera partners. Och för att livsstilen ska ändras krävs i sin tur kunskap och öppenhet om sex och smittspridning, och respekt för mänskliga rättigheter.
Rapporter visar att det förebyggande arbetet går framåt. Kondomanvändningen har ökat i flera länder med hög hiv-förekomst samtidigt som unga människor, i vissa länder, nu väntar längre med att göra sin sexuella debut.
Men trots framgångar i arbetet med att förebygga hiv, nysmittades så många som 2,7 miljoner människor över hela världen år 2009, vilket motsvarar mer än sju tusen människor varje dag. Många är unga människor i fattiga länder. Personer som lever med hiv uppgick 2008 till drygt 33 miljoner människor och två miljoner människor dog i aidsrelaterade sjukdomar. Men samtidigt har alltså antalet nya hivinfektioner i världen minskat med 17 procent under de senaste åtta åren.
Mer information om Sidas arbete kring hiv och aids
Mer om hiv och mänskliga rättigheter
Mediciner kan bromsa sjukdomen
Det finns inget definitivt sätt att bota hiv, men det finns behandling - så kallade bromsmediciner. Det blir möjligt att leva nästan normalt trots infektionen. Medicinerna stärker kroppens eget immunförsvar, bromsar mängden virus och skador i kroppen. Då blir risken mindre för att den som är smittad ska föra över viruset till andra, till exempel från mor till barn under graviditeten, förlossningen eller amningen. Därför hjälper medicinerna också till att minska spridningen av hiv.
I dag har nästan 4 miljoner människor i låg- och medelinkomstländer tillgång till bromsmediciner (så kallad ARV-behandling) och i ett antal länder som Brasilien, Botswana, Chile, Costa Rica, Kuba, Laos och Namibia, har i princip alla människor tillgång till bromsmediciner. Antal dödsfall minskar i världen. Man har även gjort framsteg när det gäller mor- till barnsmitta. Även om tillgången till bromsmediciner har ökat de senaste åren saknar fortfarande två tredjedelar av de behövande nödvändig behandling.
Ett annat framsteg är att forskare för första gången lyckats utveckla ett vaccin som ger ett visst skydd mot hivsmitta. Det är ett genombrott för hivforskningen och det ger hopp om att man förr eller senare kan utveckla ett effektivt vaccin mot hiv.
De flesta får varken vård eller mediciner
Även om läkemedlen blivit billigare och det sker ett intensivt arbete mot hiv och aids, internationellt och i enskilda länder, är utmaningarna fortfarande stora.
I de länder där det finns många som är sjuka i hiv-relaterade sjukomar, har sjukvården inte möjlighet att ge vård till alla. Det är inte ovanligt att svårt sjuka hiv-patienter tar upp mer än hälften av platserna på sjukhusen. Resurserna räcker varken till att ta hand om alla hiv-patienter eller till att ta hand om dem som drabbas av andra sjukdomar.
När pengarna inte räcker för att ge behandling till alla, måste läkarna prioritera - välja vilka som ska ha rätt till medicin. Det kan till exempel handla om att i första hand ge medicin till hiv-positiva gravida kvinnor.
Problemen i sjukvården blir inte lösta även om alla skulle få behandling. Det krävs utbildade läkare och sjuksköterskor som kan se till att medicinerna används på rätt sätt, och som kan behandla de biverkningar som medicinerna kan ge. Och även om läkemedlen förlänger livet, så vet man inte om det gäller för evigt.
Det kommer att behövas vård av svårt sjuka och döende aidspatienter så länge sjukdomen finns. Alla patienter kan och vill inte heller vårdas på sjukhus. Med stöd av vårdpersonal och med rätt medicinsk utrustning kan många aidssjuka vårdas hemma av släkt eller vänner.
