Spaniens dåvarande premiärminister Jose Maria Aznar talar vid biståndskonferensen i Monterrey, Mexico 2002. I bakgrunden bland andra FN:s dåvarande generalsekreterare Kofi Annan.
Foto: Jose Huesca/EFE/Scanpix

Spaniens dåvarande premiärminister Jose Maria Aznar talar vid biståndskonferensen i Monterrey, Mexico 2002. I bakgrunden bland andra FN:s dåvarande generalsekreterare Kofi Annan. Foto: Jose Huesca/EFE/Scanpix

Parisdeklarationen

En av flera konferenser

Publicerad: den 11 juni 2009

Uppdaterad: den 13 januari 2012

Viktiga delar av Parisdeklarationen har vuxit fram under flera tidigare biståndskonferenser. Bland annat 2002 i Monterrey i Mexico och 2004 i Marrakech i Marocko, där “Managing for Results” var i fokus.

Under Marrakechkonferensen förband sig deltagarna att arbeta för förbättrade mål- och resultatsystem. I den tidigare Monterrreykonferensen hade deltagarna kommit överens om att det behövs betydligt mer pengar för att minska fattigdomen.

Demokratisering en förutsättning

Det finns inget enkelt svar på vilken betydelse som Parisdeklarationen hittills har haft. Men Sida har tidigare framhållit att deklarationen är ett samlat svar på hur bistånd ska bli bättre på att stödja utveckling. 

Öppehet och tydlighet

Samarbetsländerna har åtagit sig att driva en öppen och tydlig politik, med konkreta planer för hur fattigdomen ska minska. Landets invånare – och det internationella samfundet – ska kunna följa hur planerna genomförs. I tidigare kommentarer till utfallet av Parisdeklarationen har den svenska regeringen och Sida tidigare sagt att det i första hand är landets medborgare, inte givarna, som ska utkräva ansvar av sina regeringar. Därför är demokratisering en oavvislig del av den nya agendan.


 

Sidansvarig:

Busanmötet

2,700 delegater från hela världen samlades i sydkoreanska Busan i slutet av 2011. Syftet var att ytterligare skärpa arbetet med att effektivisera och bättre samordna biståndet.
 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.