Den svenska regeringen bidrar med årliga basbidrag till Världsbanken. Sverige stödjer verksamheten med omkring 2 miljarder kronor per år.

Vart tredje år sker dessutom kapitalpåfyllnad till bankens utvecklingsfond, IDA, med i storleksordningen 7 miljarder kronor, vilket gör Sverige till den nionde största enskilda givaren till IDA.

Därutöver bidrar Sverige med cirka 1,2 miljarder kronor till ett hundratal så kallade trust funds varje år. Dessa är fonder för särskilda ändamål, till exempel nationella och regionala projekt, förstudier och, forskningsuppdrag där antingen Sverige och Världsbanken är finansiärer eller flera givare gemensamt och Världsbanken.

En svensk strategi

Till grund för det svenska samarbetet med Världsbanksgruppen ligger en strategi som avser verksamheten i Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD), Internationella utvecklingsfonden (IDA) och Internationella finansieringsbolaget (IFC). Strategin anger hur Sverige ska bidra till att stärka Världsbanksgruppens verksamhet genom svenska åtgärder och prioriteringar. Dessutom anges den övergripande ansvarsfördelningen mellan de svenska statliga aktörererna.

Till skillnad från samarbetsstrategier med ett specifikt land så innehåller strategin för Världsbanksgruppen inte ett givet belopp. Däremot anger den Sveriges övergripande syn på organisationen och målområden för det svenska samarbetet med Världsbanksgruppen under strategiperioden; 2011-2014.

De svenska målområdena är:

• ekonomisk tillväxt 
• jämställdhet 
• miljö- och klimat
• post-konfliktländer och sviktande situationer
• biståndseffektivitet i Världsbanksgruppens institutioner

Varje målområde har ett antal åtgärder som Sverige ska bidra och verka för. Den styr också vårt stöd till globala tematiska fonder inom Världsbanksgruppen. Inriktningen på strategin vägleds i sin tur av Sveriges strategi för multilateralt utvecklingssamarbete, politiken för global utveckling  och tematiska policyer för utvecklingssamarbetet.

Finansdepartementet är huvudman för Världsbanksgruppen och ansvarar tillsammans med Utrikesdepartementet för samordning av de svenska aktörerna. Nära samverkan sker med Sida där vårt uppdrag är att bidra med sakkunskap och ansvara för merparten av insatshanteringen.

Särskilt inom mjuka sektorer som t ex hälsa, jämställdhet, utbildning och miljö har Sverige haft  ett avgörande inflytande under åren.

– Länder som Sverige och Norge har gott renommé i många delar av världen och vår medverkan kan bidra till att underlätta bankens kontakter med vissa mottagarländer, säger Anders Öhrström, samordnare av Världsbanksinsatser  på Sida.

Sidas insatser via Världsbanken ska även följa Sveriges  land- eller regionstrategier som i sin tur utgår från berörda länders egna utvecklingsplaner och prioriteringar. Om ett Världsbanksprogram bedöms vara det effektivaste och bästa sättetför att uppnå ett visst mål och det stämmer överens med de landstrategier regeringen fastställt, kan Sida besluta att stödet ska gå via Världsbanken.

Sveriges huvudsakliga inflytande på Världsbankens arbete sker genom representationen i Världsbankens styrelse. Styrelsen består av 24 representanter från enskilda länder och valkretsar. Sverige ingår i en valkrets bestående av de fem nordiska och de tre baltiska länderna. Effektivitet och kontroll Sverige ställer höga krav på en effektiv och ändamålsenlig resursanvändning av biståndspengarna. Världsbanken anses vara en jämförelsevis effektiv biståndsorganisation, och verksamheten utvärderas löpande på flera sätt:

• Banken gör själv löpande uppföljningar på plats antingen genom sina fältkontor eller genom  besök av steam från huvudkontoret i Washington.
• Banken gör utvärderingar och revisioner genom en egen granskningsavdelning som rapporterar till bankens styrelse i Washington.
• Bankens effektivitet granskas också av ett nätverk för utvärdering av multilaterala organisationer, MOPAN, där 15 givarländer ingår inkl Sverige. MOPAN presenterar årliga granskningsrapporter.
• Dessutom sammanställer Sida egna rapporter för att bedöma effektiviteten hos de svenska insatserna via Världsbanken. Det sker bland annat genom Sidas fältkontor.

–  Sida har i uppdrag av regeringen att ytterligare förbättra resultatrapporteringen av allt bistånd. Det äe en grannlaga uppgift att hitta rimliga indikatorer, eftersom det handlar om att mäta effekter på utvecklingen av hela samhällen. Dessutom är biståndet kollektivt och det går inte alltid att peka ut vad den svenska insatsen enskilt har bidragit till. Trots det  tror vi att det ofta är mer effektivt att använda biståndet till att bygga upp viktiga samhällsstrukturer gemensamt med hjälp av Världsbanken än att satsa pengarna på enstaka projekt, säger Anders Öhrström.