Bistånd via FN

Kommunikation enar FN

Publicerad: den 29 december 2009

Uppdaterad: den 13 september 2012

Rwanda har varit ett av åtta pilotländer för reformen One UN. Reformen har haft målet att effektivisera FN och få FN-organ att samarbeta bättre till större nytta för fattiga människor. Strategisk kommunikation har varit en viktig förutsättning för att reformen ska lyckas och FN i Rwanda har därför bett Sverige om expertis på området.

 En gemensam logo var en grundforutsattning for ett samlat uttryck.

FN har ofta blivit kritiserat för att vara trögt, byråkratiskt och olika FN-organs arbete har inte alltid varit sa väl samordnat. One UN reformen lanserades för att få slut på det och samtidigt bidra till bättre resultat i de fattiga länderna – mer nytta med mindre resurser helt enkelt. Genom One UN har de ca femton FN-organen i Rwanda haft ett gemensamt landprogram, en gemensam budget och en gemensam ledare – UN Resident Coordinator. De har också haft en gemensam kommunikationsplattform – One Voice. 

– Det är väldigt tydligt att utan strategisk kommunikation blir det ingen reform, säger Aurèlien Agbènonci, UN Resident Coordinator i Rwanda. Genom kommunikationen synliggörs reformarbetet både externt och internt. Det gäller att personalen i de olika FN-organen är med.

FN Rwanda har fokuserat på 5 områden; god samhällsstyrning, HIV, hälsa, utbildning, miljö samt hållbar tillväxt och social trygghet.

Kommunikatörer från de olika FN organen har ansvarat för att kommunicera vad FN gör inom de olika temana, internt, gentemot regeringen och andra samarbetspartners. Deras arbete har samordnats av Hillevi Ekberg, som tidigare arbetade på FN:s koordineringskontor i landet.

– Tillsammans har vi lagt grunden för det gemensamma kommunikationsarbetet. Vi har skapat en gemensam kommunikationsstrategi och plan, gemensamma riktlinjer för kommunikation, en ny grafisk profil med gemensam logo, en gemensam hemsida och nyhetsbrev. Sakta men säkert ser FN mer enhetligt ut, säger Hillevi Ekberg.

För att få bättre förståelse för hur FN och reformen uppfattas bland olika målgrupper internt och externt har två mätningar genomförts – internt och externt. Den interna mätningen visade att personalen kände sig informerad om anledningarna till förändringarna men de var fortfarande osäkra på vad reformen betyder konkret.

– För att möta personalens behov och stärka vi-känslan lanserade vi en elektronisk News Flash en gång i månaden direkt från högsta FN-chefen till all personal och arbetar med Change Agents – interna ambassadörer for reformen, säger Hillevi Ekberg.

Den externa mätningen visade att reformen har tagits väl emot bland FN:s viktigaste samarbetspartners och det går att se resultaten i form av smidigare samarbeten.

– Personliga möten är den absolut viktigaste kanalen för att hålla våra partners informerade. Vi har samarbetat nära Development Partners Coordination Group där alla som jobbar med utvecklingsfrågor i Rwanda ingår. För breda målgrupper har vi mest satsat på radio som det överlägset starkaste mediet.

FN-organen har arbetat med One UN i en gemensam kampanj och all kommunikation har varit centrerad kring de 6 fokusområdena snarare än kring individuella FN-organs arbete. Strategisk kommunikation är en självklar del inom hela FN-systemet och man arbetar tex med kommunikation som en metod i utvecklingssamarbetet, för att stärka och förändra beteenden.

One UN har varit ett pilotinitiativ och en utvärdering har gjorts 2011.  Sverige har varit positiv och pådrivande till reformen från början.

Läs mer om reformen One UN eller se utvärderingen.

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.