Bildspel
Offer för våldet under inbördeskriget i Guatemala identifieras.
Foto: FAFG
Foto: FAFG
Arkiven är en viktig källa till kunskap om vad som hände.
Foto: FAFG
Foto: FAFG
Offren begravdes i massgravar under inbördeskriget i Guatemala, 1960-1996.
Foto: FAFG
Foto: FAFG
Exempel på samarbete med FN

PAJUST, Program för försoning och rättvisa i Guatemala

Publicerad: den 19 april 2011

Uppdaterad: den 31 oktober 2012

Sida stödjer genom UNDP ett program med syftet att bringa klarhet kring våldet och tvångsförsvinnandena som pågick under inbördeskriget. Kompensation till de efterlevande, stöd till rättvisa och insatser för att skapa försoning ingår som viktiga komponenter.

Under 36 år, 1960-1996, genomled Guatemala ett grymt inbördeskrig där mer än 200 000 människor dödades och 45 000 försvann spårlöst. Våldtäkter var en del av krigsmetodiken. Offren kom till största delen från urbefolkningen. Bakom de värsta våldsdåden och människorättsbrotten stod landets militär, som fick utbildning och utrustning från USA, konstaterade FN:s sanningskommission. Sedan fredsavtalen 1996 har bara ett fåtal före detta officerare kunnat fällas för dessa brott, men fler förövare väntas kunna ställas inför domstol.

Sida stödjer programmet för att bekämpa den historiska straffriheten i Guatemala.

Rätten till sanning

Huvudsyftet är att ge minst 33 000 familjer som överlevt kriget rätten till sanning, kompensation, rättvisa samt att förebygga att övergreppen upprepas. Stöd går till fem statliga organisationer;  åklagarmyndigheten, polisarkivet, presidentens sekretariat för fred och försoning, statens MR-kontor, samt ombudsmannen för MR samt till 12 civila samhällesorganisationer, främst MR organisationer.

Vad gäller sanning går arbetet dels ut på att identifiera de tvångsbortförda personer som begravdes oidentifierade  under inbördeskriget  samt dels att få större klarhet i de övergrepp som skedde.

En stor del av stödet går till rättsantropologerna inom organisationen Fundación de Antropología Forense de Guatemala (FAFG)  som arbetar med att identifiera kroppar från massgravarna där barn, kvinnor och män främst, urfolk, dödades. Arbetet är ett mycket viktig steg i Guatemalas försoningsprocess, inte minst för de drabbade familjerna.

Under åren av väpnad intern konflikt blev många personer tvångsbortförda och försvann. Sida stödjer idag ett DNA-laboratorium för att kunna identifiera de oidentifierade kropparna som hittas. Under 2010 grävdes över 3 000 kroppar fram på kyrkogårdar i Guatemala City och tusentals kroppar har också under åren grävts fram i andra delar av landet. Efter identifiering får de döda en riktig begravning, vilket är del i sorgearbete för de överlevande familjemedlemmarna.

Vi stödjer även det arbete som pågår för att säkra information och bevis i de hemliga polisarkiv  som hittades 2005 i en gammal ammunitionsdepå i huvudstaden Guatemala City. Den nationella poliskåren dokumenterade nästan allt, inklusive övervakningen av den politiska oppositionen, påtvingade försvinnanden och andra brott mot de mänskliga rättigheterna.

Denna poliskår, som upplöstes 1997, var knuten till de dödsskvadroner som jagade fackliga ledare, studenter och vänstersympatisörer när inbördeskriget pågick. 200 arkivarbetare och specialister har rengjort och scannat in mer än 11 miljoner dokument från kriget, för att göra dem tillgängliga för anhöriga till försvunna som letar spår efter de sina och förhoppningsvis få veta vad som hände med dem.

Man har hittills hittat över 500 000 registerkort med personuppgifter som låg till grund för övervakningen. Arkiven har på detta sätt hittills skapat över 100 utredningar, från vilka släktingar till försvunna personer, organisationer för mänskliga rättigheter, Ombudsmannen för mänskliga rättigheter, åklagarmyndigheten med flera kan begära ut information.

Vad gäller kompensation till de överlevande så sköter staten det utan svenskt stöd. Det kan röra sig om att skapa minnesplatser i byarna, kulturcenter eller rent ekonomisk kompensation för de hus, land och familjer som förstörts.

Rättvisa är den del av stödet som går till att stärka åklagarmyndigheten, samt till att stödja de familjemedlemmar som blir målsägande i fallen mot förövarna,  som ofta är högt uppsatta militärer med fortsatt makt. Målsäganden får ofta dödshot och skräms till tystnad. Bevismaterial bearbetas och läggs fram till åklagarmyndigheten och domstolar.

Som en del av det förebyggande arbetet ger Sverige stöd till ett interaktivt museum  som arbetar mot diskriminering. På museet försöker man också på ett pedagogisk sätt berätta om kriget och motsättningarna  i landet. Man kan besöka museet på egen hand, men flest besök görs i grupper under pedagogisk handledning och tar upp till 4-5 timmar för att ge tid för reflektion och diskussion.

Många skolklasser besöker museet, men även statsanställda som arbetar för åklagarmyndigheten och inrikesministeriet samt försvarsadvokater.

Tid och pengar 

Programmet genomförs av UNDP från januari 2010 till december 2014 med en total budget om 24,7 miljoner US Dollar. Programmet stöds gemensamt tillsammans med Danmark, USAID, Holland och Spanien.

Sidas stöd uppgår till 39 miljoner SEK under 2010-2012. Sedan arbetet med polisarkiven startade 2006 har Sida varit finansiär, och har också varit med och finansierat FAFG sedan början av 2000 talet. Den nya programansatsen, att stödja både staten och det civila samhället under en längre period i samarbete med ett flertal givare, har visat sig effektiv.

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.