Samarbete över gränserna för hållbar utveckling

Grunden för detta nätverk har byggts kring två internationella överenskommelser:

• År 2000 enades världens rika länder om de så kallade millenniemålen. Det är åtta mål för att fram till år 2015 minska fattigdomen i världen. Till exempel ska fattigdom och hunger halveras, och alla barn gå i grundskola. I överenskommelsen tar varje land ansvar för att förverkliga dessa mål.
  
• Parisdeklarationen från 2005 är en överenskommelse mellan givar- och mottagarländer om hur utvecklingssamarbetet ska bli mer effektivt. Enligt deklarationen lovar mottagarländerna att fortsätta genomföra ekonomiska och demokratiska reformer för att kunna bekämpa fattigdomen mer effektivt.

”Paris II” i Ghana

Toppmötet i Paris 2005 följdes upp av ett toppmöte i Ghanas huvudstad Accra i september 2008. 150 regeringar och givarorganisationer hade här till uppgift att mäta framstegen i genomförandet av Parisdeklarationen. Målet var också att klargöra de processer som leder till bättre utvecklingsresultat.

Busan

I slutet av 2011 hölls ett nytt högnivåmöte runt biståndseffektivitet i Busan i Korea. Just privatsektorns roll samt transparens var enligt många två viktiga steg framåt som togs på mötet. Men samtidigt uteblev mer konkreta lösningar på de grundläggande problem som finns inom biståndet.

Grundstenen PGU

Ett komplement till målen i det internationella samarbetet är ”Sveriges politik för global utveckling” (PGU). Det är en grundsten i svensk utvecklingspolitik.

PGU innebär att de fattigas perspektiv och rättviseperspektivet ska genomsyra allt arbete. Alla ”politikområden” i Sverige ska bidra till en rättvis och hållbar global utveckling.

PGU antogs av riksdagen 2003 och stöddes av samtliga riksdagspartier. PGU är idag grunden i regeringens biståndspolitik och styr inriktningen på Sidas arbete.

Viktiga utgångspunkter

• Alla människor har rätt till ett värdigt liv, utan fattigdom.
• Alla människor vill utvecklas och är inte bara
  mottagare eller viljelösa offer.