Grunden för detta nätverk har byggts kring två internationella överenskommelser:
- År 2000 enades världens rika länder om de så kallade millenniemålen. Det är åtta mål för att fram till år 2015 minska fattigdomen i världen. Till exempel ska fattigdom och hunger halveras, och alla barn gå i grundskola. I överenskommelsen tar varje land ansvar för att förverkliga dessa mål.
- Parisdeklarationen från 2005 är en överenskommelse mellan givar- och mottagarländer om hur utvecklingssamarbetet ska bli mer effektivt. Enligt deklarationen lovar mottagarländerna att fortsätta genomföra ekonomiska och demokratiska reformer för att kunna bekämpa fattigdomen mer effektivt.
”Paris II” i Ghana
Toppmötet i Paris 2005 följdes upp av ett toppmöte i Ghanas huvudstad Accra i september 2008. 150 regeringar och givarorganisationer hade här till uppgift att mäta framstegen i genomförandet av Parisdeklarationen. Målet var också att klargöra de processer som leder till bättre utvecklingsresultat.
Grundstenen PGU
Ett komplement till målen i det internationella samarbetet är ”Sveriges politik för global utveckling” (PGU). Det är en grundsten i svensk utvecklingspolitik.
PGU innebär att de fattigas perspektiv och rättviseperspektivet ska genomsyra allt arbete. Alla ”politikområden” i Sverige ska bidra till en rättvis och hållbar global utveckling.
PGU antogs av riksdagen 2003 och stöddes av samtliga riksdagspartier. PGU är idag grunden i regeringens biståndspolitik och styr inriktningen på Sidas arbete.
Viktiga utgångspunkter
Riksdagen slog 2003 också fast att två viktiga utgångspunkter ska styra svensk politik för global utveckling:
- Alla människor har rätt till ett värdigt liv, utan fattigdom.
- Alla människor vill utvecklas och är inte bara
mottagare eller viljelösa offer.
