Visste du detta om världens konflikter?

Idag lever över 1,5 miljarder människor i konfliktdrabbade stater eller länder med väldigt hög kriminalitet. Fattiga länder i konflikt hamnar ofta i en negativ spiral som är svår att ta sig ur. Utöver den omedelbara materiella och mänskliga förödelsen påverkas samhället för lång tid och ofta följer fortsatta konflikter.

Förutom det dödliga våldet, hunger och sjukdomar så skapar konflikter stora grupper av flyktingar som sätter hård press på länder med redan begränsade resurser. Antalet flyktingar i världen har ökat nästan tre gånger de senaste 30 åren, och 75 procent av dem som flyr söker sig till grannländerna vilket ytterligare påverkar stabiliteten i regionen.

Vilka är orsakerna till att världen fortsätter att plågas av krig och konflikter?

Några exempel:

• Brist på grundläggande naturresurser, till exempel vatten
  Bräckliga politiska system som fostrar korruption och vanstyre
• Utbredd fattigdom som skapar grogrund för intressemotsättningar
• Marginalisering eller ojämlikhet mellan olika grupper i samhället
• Konkurrens om energikällor och mineraler Organiserad brottslighet och handel med droger
  

Ändrade konfliktmönster

Om konflikterna under 1900-talet följde mer enhetliga mönster för inbördeskrig eller krig mellan stater – med en eskalering, krigsslut och postkonfliktfas – så har mönstret förändrats. Många av dagens konflikter passar varken in under kategorin krig eller fred utan kan mer benämnas som politiskt eller kriminellt våld. Konflikter är heller ofta inga engångshändelser utan pågående och återkommande i cykler av upprepat våld: runt 40 procent av de länder som varit i krig hamnar i en ny väpnad konflikt inom tio år.

Under 2001-2010 pågick totalt 69 väpnade konflikter i världen. Samtidigt som antalet konflikter ökat de senaste åren har det blivit ovanligare att fredsavtal sluts, enligt fredsforskare vid Uppsala Konfliktdataprogram. Det är en tillbakagång till de låga nivåer som rådde på 70-talet. Det är svårare för internationella aktörer att initiera fredsprocesser när många skilda intressen står mot varandra. Dessutom kan förhandlingar vara politiskt svåra eftersom många aktiva rebellgrupper är terrorlistade.

En fredsprocess innebär dock inte alltid ett slut på våldet. Formen på världens konflikter förändras idag, så att våldet fortsätter även efter det att politiska och fredsavtal skrivits bland annat för att det finns en fortsatt stor tillgång till vapen samt att de demokratiska institutionerna ofta är svaga efter en konflikt. El Salvador, Guatemala och Sydafrika är exempel på länder som lider av höga nivåer av kriminellt, vilket hämmar ländernas ekonomiska utveckling och människors vilja att satsa på exempelvis affärsverksamheter.

Konflikter bidrar till att fördjupa fattigdom

Medan flertalet av världens länder lyckats minska fattigdomen de senaste 60 åren, så ligger områden präglade av våld långt efter vad gäller ekonomisk utveckling. Fattigdomsnivån är 20 procent högre i länder som drabbats av omfattande våld mellan 1981 och 2005 än i andra länder, dessutom är undernäring och barnadödlighet dubbelt så vanligt.

Kostnaderna för väpnat våld är väldigt höga och det tar runt 20 år för handeln att återhämta sig igen efter stora våldsepisoder, vilket kan sudda ut en hel generation av ekonomisk utveckling*. Samtidigt spenderas årligen mer än en och en halv miljard dollar på militärutgifter i världen.

Världsbanken fastslår att en nyckel till att bryta den förödande cykeln av våld är att stärka legitima institutioner och styrning för att kunna ge landets medborgare säkerhet, rättvisa och jobb. Det går att uppnå under en generation men det kräver ett starkt nationellt ägarskap och en process som drivs av nationella/lokala aktörer.

Källor: *Världsbankens World Development Report 2011 on Conflict, Security and Development, SIPRI Yearbook 2012, Uppsala Conflict Databas