Den mest intensiva urbaniseringen sker i Afrika och Asien. Varje år söker sig miljontals människor till tätorten i hopp om en bättre tillvaro. Många hamnar istället i de svårt eftersatta slumområdena som i rask takt breder ut sig i städernas utkanter.
Idag bor en miljard människor i slumområden. Här är myndigheternas inflytande ofta begränsat och i den otrygga miljö som uppstår växer fattigdomen. Levnadsvillkoren i slummen innebär ofta inskränkningar av grundläggande rättigheter.
Några exempel:
- Bristande anordningar för vatten och sanitet. 1,5 miljoner människor i världens städer saknar tillgång till rent vatten, 2 miljoner saknar hållbara sanitära lösningar och 2,8 miljoner saknar en hållbar lösning för sophantering.
- Avsaknad av social service, såsom sjukvård och utbildning
- Bristfällig infrastruktur; vägar, kommunikationer, elektricitet
- Begränsade juridiska rättigheter, såsom äganderätt till bostad
Urbanisering och utveckling
Den accelererande urbaniseringen i fattiga länder är idag en nyckelfråga i kampen mot fattigdom. Förbättrade livsvillkor i slumområden kan innebära att invånarna blir en tillgång för landet, istället för en belastning. En bred strategi av insatser krävs dock för att bidra till en fortsatt positiv utveckling.
Några exempel:
- Mikrolån; finansiellt stöd för att stimulera entreprenörskap
- Stadsutveckling; stöd till förbättrad planering av bostadsområden
- Markfrågor och bostadsbyggande; stöd till förbättrade stighetsregister
- Hållbar utveckling; stöd till miljöplanering och avfallshantering
|
Fakta om urbanisering:
1975 var den urbana befolkningen 813 miljoner i mindre utvecklade länder och 704 miljoner i mer utvecklade länder.
2005 var den urbana befolkningen 2266 miljoner i mindre utvecklade länder och 344 miljoner i mer utvecklade länder.
Cirka 70 procent av stadsbefolkningen i de minst utvecklade länderna bor idag i slumområden.
År 2030 kommer nästan fyra miljarder människor, 80 procent av världens stadsbor, bo i städer i tredje världen. Av jordens totala befolkning är det 60 procent.
Källa: UN Habitat |
|
|
