Andelen läskunniga ger en tydlig signal om ett lands utvecklingsmöjligheter. När analfabetismen är utbredd är det svårt, även för välmenande politiker, att driva igenom positiv förändring. Om medborgarna inte kan tillgodogöra sig viktig samhällsinformation kan de heller inte kräva sina egna rättigheter eller medverka till att driva utvecklingen framåt.
Den största utmaningen finns i Afrika söder om Sahara. Enligt UNESCO:s statistik kunde knappt 52 procent av de vuxna kvinnorna i Afrika läsa år 2005 medan motsvarande siffra för männen var 71 procent. I regel är det de mest marginaliserade grupperna, med en hög andel ursprungsbefolkning och kulturella minoriteter, som saknar kunskaper i att läsa och skriva.
Andelen människor i världen som inte kan läsa och skriva har varit relativt konstant under senare år. En positiv utveckling visar siffrorna vad gäller barns tillgång till utbildning, där andelen barn som förvägras sin rätt till skolgång minskat från över 100 miljoner till knappt 75 miljoner de senaste åren.
Läskunnighet och utveckling
Arbetet för att sprida läskunnighet i utvecklingsländer är ett effektivt sätt att bekämpa fattigdom. När kunskapen ökar ges människor makten att ta kontroll över sina egna liv. Satsningar på utbildning är därför av grundläggande vikt för att driva social och ekonomisk förändring underifrån.
För välfärden i fattiga länder ger ökad läskunnighet konkreta och direkta resultat. Genom att viktig information når fram till befolkningen blir hälsovården mer effektiv och barnadödligheten minskar. Tidigare marginaliserade grupper kan ta sig in på arbetsmarknaden och moderniseringen av jordbruket underlättas när fattiga bönder kan utbilda sig i nya metoder.
En befolknings läs- och skrivkunskaper spelar även en viktig roll för den demokratiska utvecklingen. Med en utbredd läskunnighet ökar möjligheterna att få till stånd en representativ demokrati där folket kan delta i beslutsfattandet och ställa ansvariga politiker till svars.
Att flickor får samma tillgång till skolgång som pojkar och lär sig att läsa och skriva är viktigt och ett av FNs millenniemål. När flickor lär sig att läsa ökar möjligheterna att försörja sig och sina barn. Det i sin tur får betydelse för hela samhällets utveckling.
Fakta
Bland världens tio länder med högst andel icke läskunniga vuxna återfinns sju i Västafrika: Benin, Burkina Faso, Guinea, Mali, Niger, Senegal och Sierra Leone.
Bara två tredjedelar av barnen i Afrika söder om Sahara börjar i skolan. I till exempel Burkina Faso, Etiopien, Mali och Niger går mindre än hälften av alla barn i skolan.
Enligt FN:s andra millenniemål ska alla barn få gå i grundskola år 2015. Inskrivningen ökar på global nivå, men fortfarande går över 100 miljoner barn inte i skolan.
Störst framsteg sedan 1990 har gjorts i Latinamerika och Karibien där inskrivningen av barn i grundskolan har ökat från 86 till 95 procent.
Källa: FN |
