Siffrorna kommer från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO. Sedan slutet av 1990-talet ökar antalet människor som saknar tryggad tillgång till mat.
-Hungerkrisen i de värst drabbade länderna har förvärrats av ekonomisk kris och ökade matpriser", säger FAOs chefsekonom Kostas Stamoulis.
En annan orsak är att emigranter som blivit arbetslösa inte kan skicka hem lika mycket pengar som de gjorde tidigare.
Läget har försämrats så mycket att flera av FN:s millenniemål fram till 2015 nu hotas. FN konstaterade i juli 2009 att de stora framstegen i kampen mot hunger och fattigdom har börjat bromsas upp och även vänts i motsatt riktning.
Redan 2007 började antalet hungriga stiga påtagligt. Detta berodde på att matpriserna hade ökat kraftigt i de flesta länder. Men det senaste årets snabba ökning av antalet hungriga beror inte på detta. Enligt FAO är huvudproblemet att den globala ekonomiska krisen sänkt inkomsterna och ökat arbetslösheten i fattigare länder. Allt fler har inte råd att köpa tillräckligt så mycket mat som de behöver.
FAO-chefen Jacques Diouf sa i juni:
- Den globala ekonomiska nedgången och envist höga matpriser i många länder är en farlig kombination som drivit ungefär 100 miljoner fler människor i kronisk hunger och fattigdom.
Hunger och utveckling
Oavsett den aktuella finanskrisen finns flera generella orsaker till matbristen och hungern i världen.
- Klimatrelaterade orsaker som torka och översvämningar.
- Bönder i utvecklingsländer har ofta inte råd med utsäde för att plantera grödor nog för att mätta sina familjer.
- Den som drabbats av fattigdom har inte nog med pengar för att köpa eller producera mat till sig själva och sina familjer.
- Många utvecklingsländer saknar viktig jordbruksinfrastruktur, som tillräckligt med vägar, lagerbyggnader och bevattningssystem. Resultatet är höga transportkostnader, brist på lagringsmöjligheter och opålitlig vattentillgång.
- Dålig jordbruksteknik, avskogning, överodling och övergödning utarmar den bördiga jorden och sprider orsaken till hunger.
Hur kan hungern bekämpas? Privata investeringar i jordbruket brukar framhållas som en viktig åtgärd. Men då krävs samtidigt stora offentliga satsningar på infrastruktur, utbildning, teknologi och rådgivningssystem.
- Att producera mer mat än för det egna behovet är meningslöst om det inte finns vägar och fordon att ta den till marknader, om det faktiskt inte finns en marknad, och om livsmedel inte kan förvaras och hållas färskt, skrev FAO-chefen Jacques Diof nyligen i en artikel i Svenska Dagbladet.
Vid toppmötet för G8 i Italien i juli 2009 lovade de församlade länderna att öka stödet till jordbruksutveckling i fattiga länder med 20 miljarder dollar de närmaste tre åren.
|
Fakta om hunger:
För 2009 reviderade FAO sina preliminära beräkningar av antalet hungriga människor från 963 miljoner till 1020 miljoner.
Ökningarna av hunger och kronisk undernäring beror inte främst på dåliga skördar utan på den ekonomiska krisen i världen, som har resulterat i lägre inkomster och ökad arbetslöshet.
Livsmedelskrisen drabbar främst utvecklingsländernas landsbygdsområden där 70 procent av de hungriga lever och arbetar.
Största antal hungrande finns i Asien, men Afrika är den kontinent där hungern och undernäringen minskar långsammast och drabbar drygt 30 procent av befolkningen.
Hunger och kronisk undernäring blir ofta de kvardröjande effekterna av väpnade konflikter och naturkatastrofer. |
