Visste du detta om handel och världsekonomin?

Handel har en viktig roll för att skapa tillväxt och minska fattigdom. När man ser till utvecklingsländernas andel av den globala världsexporten så har den ökat från knappt 30 procent till 43 procent mellan 1980 och 2011. Men utvecklingen skiftar stort mellan olika länder; ser man till de 40 länder som räknas som djupt fattiga och skuldsatta så har deras andel av världshandeln minskat, från 1 till 0,68 procent.

Världshandelns utveckling har alltså inte entydigt gagnat utvecklingsländerna. Olika barriärer, nationella och internationella, fortsätter att begränsa dessa länders konkurrenskraft. Några exempel:

• Fattiga länder saknar ofta resurser för att delta i internationella förhandlingar
• Höga tullar mellan utvecklingsländer hämmar regional handelsutveckling
• Industriländers jordbrukssubventioner bromsar fattiga länders viktigaste exportinkomster
• Höga tullar på förädlade varor gör att utvecklingsländer fastnar i en ensidig råvaruexport
• Interna faktorer som brist på kunskap, krånglig byråkrati, otillräcklig finansiering och dålig infrastruktur (vägar, hamnar, IT, energiförsörjning)

Ett exempel från WTO på hur dålig infrastruktur påverkar handelsmöjligheterna är att det tar 116 dagar att flytta en container från en fabrik i Bangui i Centralafrikanska republiken till närmsta hamn. Samma transport från Köpenhamn tar fem dagar.

Internationella handelsregler är viktiga eftersom de bidrar till tydlighet, rättvisa och motverkar godtycklighet.  Samtidigt kan ökad handel medföra negativa sociala och miljömässiga effekter för fattiga människor. Å ena sidan kan företagen få större möjlighet att expandera både inom och utanför landets gränser, vilket är positivt för sysselsättningen. Å andra sidan ökar konkurrensen från andra länder där exportsubventioner på exempelvis jordbruksprodukter kan slå hårt mot de fattiga ländernas inhemska produktion. I bästa fall betyder det att företaget effektiviserar, investerar i ny teknik och nya arbetssätt. I värsta fall kan företagen slås ut, och som alltid är det de fattiga som är mest sårbara vid stora förändringar.  I slutändan främjar handel ändå generellt utveckling och ger inkomster som även de som drabbas av omställning kan dra nytta av.

Ekonomin påverkar handel

Världsekonomin i stort påverkar också fattiga länders möjlighet till handel. När den globala ekonomin går ner slår effekterna hårt mot dem. De drabbas av minskad handel och minskade utländska direktinvesteringar. Till exempel får länder med tillverkningsindustri problem när kunder i väst minskar sina beställningar. Stagnation på de finansiella marknaderna slår även hårt mot länder som säljer jordbruksprodukter.

Internationella avtal och förhandlingar

De internationella handelsförhandlingarna är det viktigaste redskapet för att skapa rättvisa spelregler på världsmarknaden. Ett starkt regelverk som tar hänsyn till utvecklingsländers intressen kan ge ett skydd för mindre och svagare stater.

WTO:s senaste förhandlingsrunda, Doha Development Agenda, har en tydlig utvecklingsprofil med målet att förbättra handelsmöjligheterna för utvecklingsländer. Ett framgångsrikt förhandlingsresultat skulle få stora implikationer för fattiga människor men för närvarande går det trögt framåt. Däremot görs framsteg vad gäller regionala och bilaterala handelsförhandlingar.

När det gäller handel med EU kom nya regler för tullkodex 2011, vilka ska göra det enklare för utvecklingsländerna att bättre kunna utnyttja gällande tullförmåner. Bland annat är ursprungsreglerna förenklade för de minst utvecklade länderna som t.ex. kan tillverka kläder av importerat tyg och ändå uppfylla ursprungsreglerna. De tidigare strikta kraven för fisk, som är en viktig sektor för många utvecklingsländer, har också förenklats.

Källor: Världsbanken, WTO, African Economic Outlook, UNCTAD Handbook of Statistics 2012