Fungerande ekosystem är en förutsättning för mänsklig välfärd och ekonomisk utveckling. När miljöförstöring och överexploatering utarmar våra ekosystem försvinner de livsviktiga ekosystemtjänster som människan är beroende av för sin överlevnad. Ekosystemtjänster innebär de fördelar den mänskliga befolkningen drar från ekosystemen och de arter som utgör dem.
Några exempel på grundläggande ekosystemtjänster:
- Naturlig reglering av klimatet
- Luft- och vattenrening
- Pollinering av grödor
- Havens förmåga att producera fisk
Bevarandet av ekosystemen är en nyckel även i kampen mot klimatförändringarna. Idag absorberar skogar, mark och hav hälften av alla växthusgaser, men ekosystemens kapacitet att stå emot är nu på väg att försvagas enligt FN. Att ersätta ekosystemtjänster är både svårt och kostsamt. När det exempelvis inte finns bin i tillräckligt antal för att sköta pollineringen av fruktträd och grödor, måste det göras för hand. Så sker redan på platser i södra Kina.
Ekosystem och Utveckling
Fattiga människor i utvecklingsländer drabbas hårdast när ekosystemen överbelastas. En fattig landsbygdsbefolkning är ofta direkt beroende av det omgivande ekosystemets tjänster för den dagliga matproduktionen och rent vatten.
Redan idag har utarmningen av ekosystemen fått svåra konsekvenser för människors möjligheter att försörja sig i stora delar av världen.För att nå en hållbar utveckling krävs bland annat; upplysning och utbildning, politiskt ansvarstagande, forskning och teknik samt decentraliserade förvaltningar med långsiktiga lokala intressen i fokus
"De framsteg som gjorts inom fattigdomsbekämpning, förbättrad hälsa och miljöskydd kan sannolikt inte upprätthållas om flertalet av de ekosystemtjänster som mänskligheten är beroende av fortsätter att försämras" FN:s syntesrapport 2005, Millennium Ecosystem Assessment.
Resiliens och planetära gränser
Ett annat viktigt begrepp i sammanhanget är resiliens, vilket kan beskrivas som förmågan hos ett ekosystem att hantera förändring och fortsätta utvecklas. Om ett ekosystem förlorar sin resiliens klarar det inte av att förnyas efter en störning och kan drabbas av kollaps. För att undvika sådana scenarier försöker nu forskare undersöka sociala och ekologiska system som en sammanflätad helhet, där människor och natur samspelar.
Ett initiativ som kommer från forskare i Sverige och Stockholm Resilience Centre är ett system med nio planetära gränser som försöker definiera gränser för vad vår planet tål. Gränserna omfattar bland annat om vattenanvändning, utrotning av arter, utsläpp av kemiska gifter, odlingsbar yta samt utsläpp av koldioxid och global uppvärmning.
Enligt forskarna handlar det om att hitta ett säkert handlingsutrymme för mänskligheten att förhålla sig till, för att undvika katastrofala miljöförändringar.
Fakta – Ekosystem
Praktiskt taget alla jordens ekosystem har förändrats genom mänsklig aktivitet. Under andra hälften av 1900-talet har de förändrats snabbare än vid någon annan tidpunkt i mänsklighetens historia.
De största förändringarna i ekosystemen består i omvandlingen av skogs- och gräsmarker till odlingsmark, spridning och lagring av sötvatten bakom dammar, och förlust av korallrev.
Den snabba förändringen av ekosystem kommer att fortsätta. Enligt en uppskattning beräknas 10-20 procent av nuvarande gräs- och skogsmarker konverteras till annan användning fram till 2050.
Sedan det industriella fisket började har den totala massan av kommersiellt utnyttjade marina arter minskat med 90 procent i stora delar av världen.
Källor: FN:s syntesrapport 2005, Millennium Ecosystem Assessment – Ecosystems and Human Well-being, Stockholm Resilience centre. |
