Barns möjligheter till en bra framtid påverkas starkt av tillgång till utbildning och hälsovård. Det gemensamma arbetet för att utrota hunger och fattigdom i världen är viktigt för att lyckas.
Foto: UNICEF DRC/ Cornelia Walther

Barns möjligheter till en bra framtid påverkas starkt av tillgång till utbildning och hälsovård. Det gemensamma arbetet för att utrota hunger och fattigdom i världen är viktigt för att lyckas. Foto: UNICEF DRC/ Cornelia Walther

globala utmaningar

Visste du detta om barn i världen?

Publicerad: den 10 oktober 2012

Uppdaterad: den 31 januari 2013

Barnadödligheten har minskat i världen de senaste 20 åren men fortfarande dör varje dag omkring 19 000 barn under fem år. Orsakerna är flera, men vare sig problemen heter undernäring, brist på rent vatten, krig eller katastrofer så har de en sak gemensamt: det är barnen som drabbas hårdast.

Många av de FN:s milleniemål som ska vara uppfyllda till 2015 syftar till att förbättra situationen för världens barn. Allmän grundskoleutbildning, minskad barnadödlighet och förbättrad mödrahälsa har ett direkt fokus på barn. Men målen att utplåna extrem fattigdom och hunger, eller säkra tillgång till rent vatten och sanitet är också avgörande för barns hälsa och överlevnad.

Nästan en tredjedel av alla barn i världens fattiga länder är undernärda. I motsats till de bilder vi ser på svältande barn så är undernäring ofta osynlig utanpå. Samtidigt drabbar de livshotande skadorna insidan av kroppen och framför allt hjärnan, skador som blir permanenta om ett barn drabbas under sina första tre år. För ett litet barn kan undernäring leda till döden.

Näringsbrist innebär att barn inte växer som de ska, att deras mentala utveckling försämras och att de lättare blir sjuka. När immunförsvaret försämras drabbas de lättare av diarréer, luftvägsinfektioner, mässling och malaria – sjukdomar som utgör den främsta dödsorsaken för de 7,6 miljoner barn som år 2010 dog före sin femårsdag.

Bristen på tillgång till rent vatten och sanitet är ett annat stort problem, som drabbar barn hårdare än vuxna. Varje år dör en och en halv miljon barn under fem år bara av diarrésjukdomar. Förutom de sjukdomar barn kan få av att dricka smutsigt vatten, t.ex. utblandat med bröstmjölksersättning så gör dålig handhygien att mödrar lätt kan sprida sjukdomar till sina barn. Här är utbildning viktigt, för att öka kunskapen om vikten av hygien.

Barnadödligheten sjunker

Trots de dystra siffrorna går arbetet med att minska barnadödligheten åt rätt håll: mellan 1990 och 2008 lyckades 16 länder minska barnadödligheten med två tredjedelar och ytterligare 43 är på god väg att göra det till 2015.

När människor kan höja sin levnadsstandard leder det ofta till att kvinnorna föder färre barn, och till att mödrarna och deras barn oftare överlever. Miraklet i Bangladesh lyfts ofta fram som ett positivt exempel. År 1970 födde landets kvinnor i genomsnitt sju barn. 40 år senare är siffran nere på 2,3 barn och en familj i Bangladesh liknar nu en i Sverige.

Att stoppa spridningen av HIV/AIDS och andra sjukdomar är ett annat viktigt milleniemål. Hundratusentals barn smittas varje år av HIV och omkring 30 barn dör varje timme, eftersom bristen på vård och medicin är stor på många håll. I Afrika söder om Sahara, där Aids är den vanligaste dödsorsaken, drabbas även barnen oerhört hårt av att  en hel generation vuxna håller på att försvinna på grund av Aids. Bara i Zambia finns omkring en miljon föräldralösa barn. Många av dem är fruktansvärt utsatta, övergivna och undernärda.

Krig och katastrofer leder varje dag människor på flykt. Förutom att barn drabbas hårdare av bristen på mat, vatten och tillgång till sjukvård så hotas de barn som förlorat sin familj under flykt även av att utsättas för övergrepp.

Skolgång påverkar framtidsmöjligheterna

Utbildning är en viktig väg ut ur fattigdom. Barn som får gå i skolan har större chans till ett liv med god hälsa, inkomst och en möjlighet att påverka sin livssituation. Att kunna fortsätta sin skolgång trots att familjen är på flykt är något hjälporganisationer försöker ordna, inte bara för att barnen ska kunna skapa sig en framtid utan också för att få en vardag i flyktinglägret.

Samtidigt finns det många miljoner barn som inte går ut grundskolan. Fattigdom, skolavgifter, brist på skolor, lärare, böcker eller kulturella värderingar och traditioner är några av orsakerna. Samtidigt vill barn som lever i fattigdom helst av allt få gå i skolan. Det visar en undersökning som ChildFund Alliance genomförde 2010, där 57 procent av de tillfrågade barnen i 30 länder sa att det första de skulle göra om de blev president i landet var att bygga fler skolor och se till att alla barn får utbildning.

När människor lever i extrem fattigdom kan deras desperation göra att barnen istället måste börja arbeta, redan från tidig ålder. Många barn tvingas arbeta upp till 14 timmar om dagen, vilket även påverkar deras möjligheter till skolgång.

Att vara flicka innebär ofta att vara ännu mer utsatt. Flickor får i mindre utsträckning än pojkar gå i skolan i många länder. Familjen satsar hellre på att ge en pojke en utbildning medan flickorna får hjälpa till med familjeförsörjningen. Fattigdom gör dessutom att många flickor ses som en ekonomisk börda och gifts bort i unga år, och dessa flickor fortsätter sällan sin skolgång.

Men barn behöver mer än mat, vatten, kläder, tak över huvudet, hälsovård och undervisning, de behöver också en kärleksfull familj, vilket är något som mer än 153 miljoner barn saknar idag enligt en rapport från SOS Barnbyar. Samtidigt visar siffrorna att den stora majoriteten av världens nästan två miljarder barn växer upp i en familj som bryr sig om dem, och som gör sitt bästa för att ge dem en bra start i livet.

*Källa: UNICEF,  Avert, Tysklands ministerium för ekonomiskt utvecklingssamarbete (BMZ), SOS Barnbyar, Gapminder

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.