Genom att frigöra resurser blir det möjligt att engagera sig djupare i de länder där Sverige fortsätter samarbetet. På så sätt uppnås en starkare och utökad fattigdomsbekämpning. Bakgrunden till denna koncentration är att biståndsflödena i världen har ökat. Bland annat från Kina och flera stora västländer.
Även om det är bra för världens fattiga länder, att de får mer stöd i arbetet, ökar den administrativa belastningen på mottagarländerna. Det har hänt att 30 till 40 olika givarländer och flera internationella enskilda organisationer samtidigt varit aktiva i samma land.
Bättre samordning en vinst för alla
Om det samlade internationella utvecklingssamarbetet ska fungera, måste det samordnas och bli mer effektivt. Detta var också bakgrunden till Parisdeklarationen 2005 som bland annat handlade om att begränsa varje givares insatser till färre sektorer och färre samarbetsländer. Genomförandet av Parisdeklarationen är därför en central prioritering i det svenska utvecklingssamarbetet.
Urval efter analys
Valet av samarbetsländer har grundats på en analys där varje land har tagit sin utgångspunkt i fyra frågeställningar:
1. Hur omfattande är fattigdomen och var är behoven störst? Bedömningen styrs av faktorer som medelinkomst, barnadödlighet, inkomstfördelning och flickors tillgång till utbildning.
2. Finns det förutsättningar för att bistånd faktiskt kan leda till minskad fattigdom? Hur effektivt kan det svenska biståndet förväntas vara? Dessa bedömningar styrs av om landets egen utvecklingspolitik kan lägga en grund för tillväxt och minskad fattigdom. En annan viktig faktor är om landet har god samhällsstyrning och bekämpar korruption.
3. Går den demokratiska utvecklingen i rätt riktning? Om inte, finns det möjligheter att med svenskt bistånd påverka denna utveckling? Andra kriterier på demokratisk utveckling är om och i vilken utsträckning konventioner om mänskliga rättigheter efterlevs och om det civila samhället har en roll i den demokratiska utvecklingen.
4. Har det svenska biståndet hittills haft ett specifikt värde för det enskilda samarbetslandet? Har företag, myndigheter eller organisationer efterfrågat just svensk kompetens?
Läs mer om utfasningsarbetet.
