Sida genomför varje år mätningar av svenskarnas bild av fattiga länder, uppfattningar om det svenska biståndet och Sida som organisation.
I den senaste mätningen från år 2011 tycker sex av tio svenskar att biståndet är lagom stort eller bör ökas. Förtroendet för att det svenska biståndet är effektivt har ökat kraftigt sedan förra året och har aldrig tidigare legat så högt. Det ökade förtroendet gäller såväl för svenska aktörer som Sida och det civila samhället, som för internationella organisationer som FN och EU. Mätningen har vi beställt från Statistiska centralbyrån (SCB).
På frågan om vad man tror är viktigt för utveckling hamnar områdena fred och utbildning i topp. En klar majoritet av svenskarna är också själva beredda att göra något för att minska fattigdomen i världen
Utvecklingen går framåt
Elände och pessimism har länge dominerat svenskarnas bild av utvecklingen och tillståndet i fattiga länder. Sedan ett par år tillbaka ser vi dock att allt fler svenskar vet att människor i fattiga länder fått det bättre de senaste trettio åren.
- Utvecklingen i världen har gjort stora framsteg de senaste årtiondena, förklarar Joachim Beijmo, Kommunikationschef på Sida. Barnadödligheten har tex gått ner kraftigt och allt fler flickor och pojkar lär sig läsa och skriva.
Fortfarande har ändå svenskarna en mer pessimistisk bild av tillståndet i världen än vad som är motiverat. En majoritet tror exempelvis att bara 10-20 procent kan läsa och skriva, trots att inget land har så låga siffror i FN:s statistik. I själva verket ligger läs- och skrivkunnigheten i dessa länder enligt FN på 70–80 procent.
FN:s statistik visar också att fler barn än någonsin går i skolan och att människor lever längre och är friskare. Det är det allt fler svenskar som vet, men en majoritet av svenskarna tror fortfarande inte att levnadsförhållandena i de fattiga länderna har ”förbättrats avsevärt” under de senaste 30 åren.
Här bredvid finns våra undersökningar presenterade i sin helhet för dig som vill veta mer.
