En betydande del av Sveriges utvecklingssamarbete fokuserar på att stödja och stärka organisationer i det civila samhället, där de spelar en viktig roll för att ge möjligheter för människor som lever i fattigdom att påverka samhällsutvecklingen.
Svenska folkrörelser är viktiga aktörer i Sveriges biståndsarbete. En stor del av det offentligt finansierade biståndet kanaliseras genom svenska enskilda organisationer, främst genom de så kallade Ramorganisationer som har avtal med Sida. Men Sida stödjer även det civila samhället och dess organisationer direkt i samarbetsländerna.
Ett utmärkande drag för det civila samhället är att det präglas av mångfald. Organisationer inom civilsamhället har en enorm bredd, det kan handla om allt från lokala kvartersföreningar till stor nationella massrörelser. Mångfalden handlar också om vilket arbete som civilsamhällesorganisationer bedriver. En del organisationer kan ha kommit till för att i en by protestera mot ett dammbygge, medan andra arbetar på nationell nivå med bredare frågor som till exempel mäns våld mot kvinnor eller klimatförändringar.
Människor organiserar sig dessutom på olika sätt runtom i världen beroende på historia och kultur. I många länder är släktband eller etnisk tillhörighet utgångspunkten för nästan alla former av organisering. Samtidigt finns det en allt starkare tendens över hela världen att människor agerar tillsammans inom de nya former som informationsteknologin ger möjlighet till, exempelvis genom internet.
Sida ser det civila samhället som en arena som är åtskild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, skapad av enskilda människor, grupper och organisationer som agerar tillsammans för gemensamma intressen.
Exempel på organisationer som Sida samarbetar med är folkrörelser, samhällsgemenskaper, kvinnorörelser, miljörörelser, religiösa sammanslutningar, kooperativ, sociala rörelser, grannskapskommittéer och fackförbund.
Civila samhällsorganisationer bidrar till fattigdomsminskning på flera olika sätt, exempelvis genom att:
- De fungerar som kanaler för diskriminerade människor som kan utkräva sina rättigheter och driva sina intressen.
- De granskar makthavare, men kan också lämna förslag på förändringar.
- De kan lyfta viktiga frågor som jämställdhet, hållbart nyttjande av naturresurser och demokrati.
- De organiserar och tillhandahåller tjänster som bidrar till att förbättra fattiga människors levnadsvillkor, exempelvis genom folkbildning, mikrokrediter eller boendekooperativ.
- De känner ofta till de lokala förhållandena och har hög trovärdighet hos den lokala befolkningen. I exempelvis återuppbyggnadsarbete efter naturkatastrofer eller andra humanitära sammanhang som väpnade konflikter, har de viktiga roller.
