I de länder som tar emot svenskt bistånd arbetar Sida-anställda ofta på de svenska ambassaderna och driver verksamheten i ett nära samarbete med UD-tjänstemännen.
Olika roller
Men UD och Sida har samtidigt olika roller. UD styr Sida genom strategier, policyer och följer upp resultaten. UD sköter det mesta av det multilaterala biståndet via FN, Världsbanken och EU. Sida har hand om det bilaterala biståndet med enskilda länder. och det humanitära biståndet. Sida sköter också biståndet via de 15 folkrörelser, så kallade ramorganisationer, som varje år får bidrag av Sida för sitt arbete.
Egen insamling krävs
Dessa bidrag regleras i fyraårsavtal. Men för att få pengar från Sida måste varje ramorganisation själv samla in pengar. Folkrörelser har funnits med som viktiga aktörer sedan det svenska statliga bilaterala biståndets tillkomst.
Företagssamarbete
En mindre del av Sveriges bistånd sköts av andra organisationer. De viktigaste är statliga Swedfund International och Exportkreditnämnden.
Swedfund skapar möjligheter
Swedfund erbjuder företag riskkapital och kunnande för att underlätta deras investeringar i utvecklingsländer. Swedfund har från 2009 fått en utökad roll eftersom regeringen vill utveckla det näringslivsinriktade utvecklingssamarbetet. Idén är att svenska företag ska få lättare att skapa affärsmöjligheter med företag i utvecklingsländer.
EKN underlättar export
Statliga EKN (Exportkreditnämnden) garanterar företag och banker betalning vid exportaffärer. En garanti fungerar som en försäkring. Den kan vara förutsättningen för att ett företag ska kunna erbjuda en köpare ett lån i samband med en affär.
