Flickor hjälps åt att räkna på tavlan i en skola för föräldralösa barn i Uganda, som stöds av Rädda barnen, en av Sidas ramorganisationer. 
Foto: Helena Landstedt

Flickor hjälps åt att räkna på tavlan i en skola för föräldralösa barn i Uganda, som stöds av Rädda barnen, en av Sidas ramorganisationer. Foto: Helena Landstedt

De svenska biståndsaktörerna

Olika roller i svenskt bistånd

Publicerad: den 9 juni 2009

Uppdaterad: den 12 mars 2013

Det svenska biståndet styrs av Sveriges riksdag och regering och genomförs av bland andra Utrikesdepartementet (UD), Sida och ett antal andra myndigheter. Men för ett effektivt bistånd krävs även andra aktörers medverkan, som exempelvis civilsamhällets organisationer, kommuner eller olika företags- och forskningssamarbeten.

För att kunna nå Sveriges mål för biståndet är det viktigt att många aktörer deltar i arbetet, utifrån sin funktion och kunskapsbas i samhället.

Sida ansvarar för ungefär hälften av det totala svenska biståndet, det vill säga det bilaterala biståndet, reformsamarbete med Östeuropa samt det humanitära biståndet. Det mesta av det multilaterala biståndet, via t.ex. FN, Världsbanken och EU, sköts däremot av Utrikesdepartementet (UD), som är det departement som Sida lyder under.  I de länder som tar emot svenskt bistånd arbetar Sida-anställda ofta på de svenska ambassaderna och driver verksamheten i ett nära samarbete med UD-tjänstemännen.

En mindre del av Sveriges anslag till internationellt utvecklingssamarbete kanaliseras genom andra myndigheter än Sida, till exempel Folke Bernadotteakademin  som arbetar med fred, säkerhet och utveckling, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, (MSB), Exportkreditnämnden (EKN) som garanterar svenska exportföretags betalningsrisker, Riksrevisionen  och Svenska Institutet. Även forskningsinstitutet Nordiska Afrikainstitutet (NAI), har uppdrag som bekostas av biståndsbudgeten.

Företagssamarbete

En annan viktig aktör för det svenska biståndet är det statliga bolaget Swedfund, som fått en utökad roll sedan 2009. Swedfund erbjuder företag riskkapital och kunnande för att underlätta deras investeringar i utvecklingsländer, vilket i sin tur ska leda till förbättrade levnadsvillkor och självförsörjning för fattiga människor. De svenska företagen kan skapa affärsmöjligheter och bidra till ett inhemskt näringsliv, vilket på sikt kan minska landets biståndsberoende.

Sida samarbetar med näringslivet i Sverige genom programmet Business for Development  (B4D), som består av flera komponenter. Sidas insatser finansierar endast vissa delar av insatsernas kostnader och kan fungera som en katalysator. Målet är att tillsammans med företagen bidra till minskad fattigdom och miljöpåverkan, skapa fler och bättre jobb samt gynna tillväxt.

Andra samarbetsparter

För att kunna genomföra biståndsinsatser och förverkliga strategierna samarbetar Sida med ett stort antal svenska aktörer, som har alla en viktig roll i utvecklingssamarbetet. En betydande del av Sidas budget kanaliseras genom enskilda organisationer, och samarbetet sker främst genom de Ramorganisationer  som har avtal med Sida. Många svenskar är också med och arbetar för en positiv global utveckling genom att vara aktiva i en frivilligorganisation. Deras insatser pågår i sin egen kraft parallellt med det offentligt finansierade biståndet .

Många svenska myndigheter, till exempel SMHI, Kemikalieinspektionen  och Lantmäteriet, bidrar med sin kunskap och erfarenheter i utvecklingssamarbetet. Syftet med samarbetet är att de svenska myndigheterna ska bidra till att stärka kapaciteten hos myndigheter i samarbetsländerna, och att bidra till internationella utvecklingsorganisationers arbete inom de områden som Sida prioriterar. Sida har ett särskilt ansvar att samordna och kvalitetssäkra myndigheternas biståndsarbete.

Universiteten är en annan viktig samarbetspart och myndighet. Sida stödjer svenska forskare med syftet att utveckla den svenska kunskapsbasen om fattigdomsrelaterade problem. Forskningsinstitutioner i Sverige är också engagerade i att  skapa ömsesidigt informations- och forskningsutbyte med Sveriges samarbetsländer.

Sveriges kommuner involveras i utvecklingssamarbetet genom kommunala partnerskapsprogram  och genom att bli en så kallad Milleniekommun.

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.