Du saknar ett hjälpprogram för att spela upp Flash-filmer eller har JavaScript inaktiverat. Saknar du Flash kan du ladda ned det gratis från
www.adobe.com

Aura Elena Farfán, människorättsförsvarare, Guatemala City

Vi drivs inte av hämnd, utan av önskan att historien aldrig mer upprepar sig.
Människan i centrum

Hon kämpar för upprättelse och försoning

Publicerad: den 30 augusti 2012

Uppdaterad: den 17 oktober 2012

Ruben Amilcar Farfán har varit saknad i 28 år. Den 15 maj 1984 försvann han från San Carlos-universitetet i Guatemala City. Fyra okända män misshandlade honom och förde sedan bort honom. Sedan dess har han aldrig mer återsetts.

– Det var en stor förlust – orättvis och inhuman, berättar Aura Elena Farfán, Rubens storasyster.

Vi befinner oss på La Verbena, en kyrkogård i Guatemala City. Bakom Aura Elena gapar ett stort runt hål som omgärdas av rep. På botten ligger utspridda klädesplagg och delar av skelett. Platsen användes, under den 36 år långa interna väpnande konflikten, som massgrav.

– Kanske hamnade Ruben här. Då och då kommer vi hit för att se om det finns några nyheter, berättar hon.

Sökandet efter brodern förde Aura Elena till stadens bårhus, sjukhus och polisstationer. Där lärde hon känna andra kvinnor som också letade efter sina anhöriga utan framgång.

– Eftersom ingen av myndigheterna gav oss några svar bestämde vi oss för att organisera oss för att kräva återbördandet av våra anhöriga, berättar hon.

Idag, 28 år senare, fortsätter Aura Elena att leta efter svar och utkräva rättvisa genom organisationen Familiares de Detenidos-Desaparecidos de Guatemala (Famdegua). Inte bara för Rubens försvinnande utan även för det stora antalet guatemalaner som försvann eller mördades under konflikten. Famdegua har i samarbete med rättsantropologer genomfört över hundra utgrävningar av massgravar och funnit fler än tusen skelett tillhörande män, kvinnor och barn i olika delar av landet.

– Vi har bidragit med det vi har kunnat för att finna sanningen och för att förövarna som orsakade oss skada ska ställas inför rätta. Vi drivs inte av hämnd, utan av önskan att historien aldrig mer upprepar sig, säger Aura Elena.

I augusti 2011 dömdes fyra före detta militärer till 6 060 års fängelse vardera för massakern i samhället Las Dos Erres 1982, då 252 personer mördades. Aura Elena och Famdegua stod som målsägarbiträde i fallet. Just nu driver Famdegua ett åtal för folkmord mot ex-diktatorn José Efraín Ríos Montt för hans ansvar i massakern i egenskap av landets dåvarande ledare.

I ett land där nästan total straffrihet råder för brott begångna under inbördeskriget är arbetet som Aura Elena genomför ovärderligt för att kunna uppnå försoning. Men det har också medfört risker för hennes personliga säkerhet.

– De som vi utpekar som ansvariga föredrar att tystnad fortsätter att råda, att röster inte höjs, säger hon.

Aura Elena berättar att hon har kidnappats och pistolhotats av militärer. Även under rättegången kring Las Dos Erres ökade utsattheten. Flera rättsantropologer som hade samarbetat med Famdegua och vittnat i fallet utsattes för dödshot.

– När vi lämnar kontoret eller våra hem så vet vi inte om vi kommer att återvända.

I drygt tio års tid har Aura Elena fått medföljning av fredsobservatörer från Kristna Fredsrörelsen. Fredsobservatörerna följer med Aura Elena vid utgrävningar av massgravar, rättegångar och andra aktiviteter.

– Deras arbete har ett stort värde som observatörer och vittnen till det som sker. Hade det inte varit för internationella medföljningsorganisationer så hade vi inte haft kraft att fortsätta letandet efter de försvunna, säger hon.

Sidansvarig:

 
Tipsa en vän
Dela
Maputo
Foto: Jens Assur

Sidas årsredovisning 2012

Årsredovisningen visar på bredden av det svenska utvecklingssamarbetet och hur det bidrar till att göra skillnad för fattiga människor. Den visar även på en ekonomi i balans och att vi som första myndighet i Sverige har infört ett visselblåsare (whistle-blowing) system för att rapportera korruptionsmisstankar.

Sverige har givit stöd till Ugandas vatten- och sanitetssektor i över tio år. Viktiga framsteg har stärkt Ugandas institutioner som hanterar vattenresurser.
Foto: Helen Holm

Så blir en insats till

Varför väljer Sida att stödja just demokratiaktivister Tunisien eller sjukhus i DR Kongo? Ger biståndet bra resultat hos bönder i Bolivia eller bidrar man till utveckling genom att stödja marknadsutveckling i Östafrika? Det är många faktorer som spelar in när Sida väljer att stödja en biståndsinsats.

Säg nej till korruption
Foto: Scanpix

Förhindra korruption är en viktig del av biståndet

Korruption slår mot fattiga, hämmar tillväxten och hindrar den demokratiska utvecklingen. Att hantera risker och förhindra missbruk av anslagen är en viktig del av Sidas arbete. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Nu utvecklas det förebyggande arbetet mot korruption ytterligare.

Basinformation om svenskt bistånd
Tecla David, honungsproducent
Foto: Klas Palm

Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

Sida arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen. Det kräver samarbete och uthållighet. Genom utvecklingssamarbete stödjer Sverige länder i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Varje land ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.