Tecla tar betalt av ytterligare en kund och räknar pengarna vid det lilla skrivbordet i affären i byn Sussundenge. Sedan hon var tonåring har Tecla David arbetat med honungsodling. Så småningom började hon också köpa och sälja honungen och nu har hon kunnat bygga upp sin egen butik. Det lilla vita huset är dekorerat med ett gult bi och inne i lokalen står ett skåp med honungsburkar, skrivbordet och en bänk där olika redskap och utrustning för honungsproduktionen ligger upplagda i raka rader.
Tecla tillhör en ekonomisk förening, Asociacao de Chizizira. Tillsammans med de andra medlemmarna har de över 100 bikupor och förra året producerade de över 350 liter honung. Det betyder inga enorma inkomster, men är ett viktigt komplement till jordbruket i området. Här har produktionen oftast täckt de egna behoven och inte mycket mer.
Tecla har ingen officiell titel i föreningen, men under mötena har hon en tydlig ledarroll och det är tydligt att de andra medlemmarna lyssnar på henne. Det är hon som sitter på den långa erfarenheten från honungsbranschen, många av de andra är nybörjare. Men hon låter andra ta plats och få vara ordförande, vice ordförande och sekreterare.
Med stöd från Sverige har fyra byar tillsammans bildat den ekonomiska föreningen.
- Att vi har bildat och legaliserat vår förening är viktigt för oss så som systemet ser ut idag. Bara som en förening kan vi ha en direkt dialog med myndigheter. När vi håller ihop och är eniga är kan vi också få tillgång till finansiering och lån, säger Tecla.
Nästa steg för föreningen är att få hjälp med att mäta ut marken som traditionellt, och därmed också enligt Moçambiques nya marklag, tillhör byarna. Då får de boende också den brukarrätten för området.
Pengarna som föreningen får in från försäljningen ska främst användas för investeringar och Tecla har stora planer.
- Om alla bidrar med en avgift från produktionen bygger vi i föreningen ett kapital som vi kan använda i en fond, som en investeringsfond. Därför är det viktigt att ha en förening. Vi diskuterar att köpa fler bikupor för att kunna öka försäljningen och på det sättet skapa större inkomster för familjerna och i byarna. Men vi vill också starta fruktodlingar, för sådana fruktodlingar kan bidra till att förbättra honungsproduktionen. När fruktträden blommar får vi mer honung.
Genom markrättighetsprojektet och den utbildning som föreningen fått genom ITC har man ökat kunskapen om vikten av att konservera den tropiska skogen i området, som har en stor biologisk mångfald och därför ger så fin honung. Ett hot är familjer som flyttar in och bränner ner skogen för att odla upp små jordbrukslotter, så kallade ”machambas”, eller andra som gör upp eld för att röka ut bina ur sina naturliga kupor.
- Får vi stöd från Sverige med en legalisering av marken kan vi också bli bättre på att skydda vår skog från att människor bränner ned den, för skogen är vår, och vi har ett intyg det. Den är vår, understryker Tecla igen.
