Sveriges strategier för biståndet fokuserar på resultat, med samarbetslandets mål- och resultatramverk som utgångspunkt. Som undertecknare av Parisdeklarationen om ökad biståndseffektivitet har Sverige åtagit sig att arbeta för förbättrad mål- och resultatstyrning i Sveriges samarbetsländer.
Regeringen följer upp biståndets resultat varje år. I den ingår Sidas redovisning - en särskild resultatbilaga till årsredovisningen - tillsammans med andra biståndsformer.
Regeringen har lagt fram krav på att förbättra resultatredovisningen och det innebär dels att tydligare dokumentera de resultat som uppnås, dels att använda denna information för att styra biståndet så att riksdagens och regeringens mål med utvecklingssamarbetet uppnås.
Styrsystemet för svensk biståndspolitik är komplext, och har utvärderats av Statskontoret på regeringens uppdrag. Styrning av svensk biståndspolitik En utvärdering Statskontoret 2011:25 (pdf). Utvärderingen har haft i uppgift att ta ställning till om modellen har bidragit till en effektiv, tydlig, långsiktig, strategisk och resultatinriktad styrning av utvecklingssamarbetet. Rapporten lämnar även förslag på hur styrningen av utvecklingssamarbetet kan förbättras.
År 2009 fick Sida i uppdrag från regeringen att utveckla ett enhetligt system för mål- och resultatstyrning, inklusive ett system för insatsuppföljning. Systemet började implementeras under 2010, och blir en komplett informationsbank över biståndsresultat. Det kan användas inte bara för resultatstyrning utan också för att förenkla den årliga resultatrapporteringen till regeringen.
Sverige har uppdragit åt UNU-WIDER, som är del av FN-unversitetet, att samla fakta kring vad för slags bistånd som fungerar. Forskningsprogrammet går under benämningen ReCom (Reseach and Communication on International Aid) och publicerar sina rapporter löpande på webbplatsen.
Resultatrapportering och Sidas roll
De resultat som biståndet skapar mäts på olika nivåer. På program- eller projektnivå kan man ofta identifiera konkreta resultat. Att mäta resultaten på en övergripande nivå, exempelvis i ett land eller på global nivå, är mer komplicerat. En annan faktor som gör det svårare att följa upp specifika biståndsresultat kopplade till de svenska bidragen är att de ofta sker i samverkan med andra givare.
Sidas roll i utvecklingssamarbetet är i första hand som finansiär av biståndsinsatser. Det är samarbetspartners uppgift att planera, genomföra och följa upp insatserna med utgångspunkt från deras egna system.
När det gäller resultatrapporteringen skiljer sig kvaliteten åt stort mellan samarbetsländerna, beroende på hur välfungerande system de har för rapportering och insamling av statistik. Rapporteringen är många gånger knapphändig med en betoning på redovisning av aktiviteter snarare än av resultat.
Att berätta om olika insatser som genomförs är ett sätt att visa resultat. På våra landsidor kan du läsa sådana exempel. Här finns en lista på alla program- och projekt som beskrivs på vår webbplats.
Open Aid
På Open Aid kan du följa hela biståndskedjan från beredning av biståndsinsatser, via beslut och rapporter till utvärdering av insatsernas resultat. Openaid.se är en webbaserad informationstjänst om Sveriges bistånd byggd på öppna myndighetsdata.
Vid en jämförelse av sifferuppgifter på Open Aid med Sidas Årsredovisning, kan det vara vissa skillnader. Anledningen till det kan vara att Open Aids uppgifter är baserad på rådata hämtad direkt från systemen, medan Årsredovisningens siffror är officiellt granskade. Sekretesskäl är en annan anledning till varför all data inte redovisas för det land det egentligen rör, utan redovisas i en särskild pott.
Debatt om biståndet
Biståndets resultat är en omdiskuterad fråga som debatteras såväl i Sverige som internationellt. Bland de svenska debattörerna har tankesmedjan Timbro och de svenska frivilligorganisationerna varit de mest aktiva debattörerna de senaste åren.
Nordiska Afrikainstitutet har ett debattforum för policydebatt om Norden och Afrika.
Timbro om biståndet
Forum Syd i debatten.
Föreningen för Utvecklingsfrågor, FuF, tillhandahåller även ett särskilt debattforum Biståndsdebatten.
Den europeiska paraplyorganisationen Concord granskar EU-ländernas bistånd i den årliga så kallade Aid Watch-rapporten. Enligt den senaste rapporten 2012 drar nu flertalet europeiska länder ned på sitt bistånd, medan Sverige fortfarande upprätthåller nivån och anslår en procent av BNI.
Center for Global Development är en amerikansk tankesmedja som varje år rankar världens 22 rikaste länder baserat på deras stöd för policy som hjälper fattiga länder. I deras senaste Commitment to Development Index (CDI) från 2012 över den rika världens utvecklingspolitik kommer Sverige på tredje plats. Indexet har sju parametrar för hur rika länder hjälper fattiga - bistånd, handel, investeringar, migration, miljö, säkerhet och teknik.
Internationellt har bland andra William Easterly och Jeffrey Sachs utmärkt sig bland debattörerna.
William Easterlys bok "The White Man's Burden"
William Easterly på Al Jazeera
Jeffrey Sachs bok "The End of Poverty"
Jeffrey Sachs på Al Jazeera
Dambisa Moyo
Hanlon, Barrientos, Hulme: Just give money to the poor
