Det råder en febril aktivitet på flera av de stora motorvägar som går runt Johannesburg och Pretoria.
Män i enorma maskiner gräver, asfalterar och bygger in- och utfarter till det nya elektroniska vägtullssystemet som ska ta Afrikas ekonomiska hjärta, Gautengprovinsen, ut ur trafikeländet.
Med över 1 500 nya bilar ut på vägnätet i veckan, är trafiksituationen katastrofal i det område där 80 procent av Sydafrikas ekonomiska aktivitet äger rum.
Magnus Ferlander är Jönköpingsbaserade Kapsch TrafficCom AB:s representant i Sydafrika. Han tar emot i ett höghus i utkanten av Johannesburg.
På kontoret, strategiskt beläget mitt emellan två motorvägar, berättar han om kontraktet där det svenska företaget både ska bygga och driva det nya vägtullssystemet.
– Vi har förhandlat i över fem år. Vi har haft stora öron, bearbetat, informerat och förhandlat igen, innan vi kom i ett läge där det blev ett kontrakt.
Affären, som är den största mellan ett svenskt företag och Sydafrika sedan Jas Gripen-affären 1999, är värd drygt en miljard svenska kronor.
I dag, 15 år efter apartheidregimens fall, är den svenska närvaron i Sydafrika påtaglig igen. Det finns mer än 70 svenska dotterbolag på plats och exporten från Sverige till Sydafrika är nu dubbelt så stor som det vi importerar.
Christer L Pettersson, som driver en sajt för nyheter runt näringslivsfrågor mellan Afrika och Skandinavien, menar att stora svenska företag som ABB, Ericsson, Scania och SKF ser Sydafrika som en språngbräda ut på kontinenten. Den afrikanska marknaden är en av den snabbast växande i världen, inte minst på grund av dess enorma råvarureserver.
– Den största möjligheten för svenska företag att göra affärer finns nu i grannländer, som Angola. Ett oljerikt land som investerar enorma belopp för att bygga upp ett sönderslitet land efter 35 år av inbördeskrig, berättar Christer L Pettersson.
Nyligen sålde Scania 250 lyxinredda passagerarbussar som ska användas i trafiken mellan Angolas större städer.
Under 2010 ska en svensk näringslivsdelegation resa till Zimbabwe för att se vilka möjligheter som finns då en helt kollapsad infrastruktur ska återskapas.
– Vid många stora väg- och järnvägsprojekt i Afrika i dag går kontrakten till entreprenörer där det redan finns vänskapsband, säger Christer L Pettersson.
Både Zambia och Tanzania har haft starka band till Kina, så där har svenska bolag konkurrens – både från kinesiska och indiska bolag.
Upphandlare i den stora vägtullsaffären var det sydafrikanska affärsdrivande vägverket. För dem var det avgörande att Kapsch ville dela med sig av kunskap.
Just nu anställer företaget personal i samarbete med det sydafrikanska driftsbolaget.
För driften av systemet kommer runt 1 500 personer att arbeta med allt från kundkontakt med bilister via callcenter till betalningssystem och underhåll av den högteknologiska utrustningen. Utbildning och prioritering av tidigare eftersatta grupper i samhället som svarta män och kvinnor, ska vara vägledande vid anställning.
– Det är en otroligt stor utmaning. En stor del av vårt arbete nu och en viktig del av kontraktet är att vi ska överföra kunnande och teknik. Det är en sporre inför framtiden.
Kapsch TrafficCom i Jönköping ska driva vägtullssystemet i åtta år, fram till 2019.
Tidigare erfarenhet av liknande projekt finns från bland annat Santiago i Chile och från ett flertal städer i Australien samt i Österrike.
– Sydafrika och hela den afrikanska kontinenten utgör en oerhört intressant marknad för oss just nu. Runt om på kontinenten görs stora investeringar inom infrastruktur. Detta är en framtidsmarknad, säger Ferlander.
Han bekräftar att det fortfarande är en stor fördel att vara svensk i Sydafrika om man vill göra affärer.
Man möts av stor vänlighet och öppenhet, något som sannolikt bitvis bygger på det samarbete och de kontakter som skapades under anti-apartheidkampen.
Marika Griehsel
