Sheasmör har tillverkats i generationer i Ghana. Det har använts i matlagningen, som hudsalva och som medicin eftersom det är så näringsrikt, säger Madame Fati Paul. Men det är först på senare år det har blivit en exportprodukt.
Jag träffar henne en kall dag i Stockholm. Hon är på besök för att berätta om sheasmörets betydelse för handel och välstånd i Ghana. Men när vi inleder samtalet handlar det mest om den nordiska kylan.
– Jag visste att det skulle vara kallt, skrattar Madame Fati Paul, men jag hade ändå inte med mig tillräckligt med kläder.
Hennes dotter, som också är med på resan, böjer sig fram och viskar att de kom för sent till intervjun för att de varit ute på stan och köpt nya strumpor.
MADAME FATI PAUL är en imponerande person. Med en imponerande livsgärning. Efter att i decennier ha arbetat som lärare i Ghanas huvudstad Accra fick hon ett regeringsuppdrag att som projektledare utveckla kvinnors företagande. I början av 1990-talet fick hon kontakt med Body Shops grundare Anita Roddick.
Tillsammans gjorde de en studieresa i norra Ghana, där kvinnor tillverkar sheasmör. Anita bad att få pröva själv och när hon hade stuckit ned armen i den bruna sörjan som är råsmör var den alldeles oljig. Hon insåg att den kunde användas i skönhetsprodukter och tog med sig ett prov hem till labbet i London.
Alla kvinnor i regionen arbetade redan med sheasmör, men det fanns ingen marknad som kunde utveckla produktionen. Det lilla de sålde utanför det egna hushållet gick till lokala köpare.
RODDICK BESTÄLLDE FEM ton första gången. Under ledning av Madame Fati Paul grundade kvinnorna föreningen Tungteiya Shea Butter Association. Utöver marknadspriset fick jordbrukarna en premie för varje ton sålt smör i enlighet med Body Shops rättvisemärkning.
I dag förser produktionen 500 kvinnor i norra Ghana med en egen inkomst. Totalt säljer de 19 ton sheasmör i veckan till Body Shop. Föreningen har även byggt tio förskolor, tre hälsovårdscentraler och sett till att kvinnorna har tillgång till rent vatten.
– Kvinnorna har fortfarande det huvudsakliga ansvaret för barn och hushåll och arbetar i princip på sin fritid med sheasmör, säger Madame Fati Paul.
De går ut tidigt på morgonen, plockar sheanötterna direkt från marken och bearbetar dem när de har tid över under dagen. Tidigare maldes nötterna mellan stenar, men inkomsterna har gjort att de kunnat bygga kvarnar för att rationalisera produktionen.
– Det här är samhällen där kvinnors roll traditionellt är att föda söner och sköta hushållet. Nu tjänar de egna pengar och möts med en helt annan respekt av männen. De både kan och vågar göra sina röster hörda i lokalsamhället. Kvinnor har helt enkelt fått makt att bestämma.
Utvecklingen har gjort att även de yngre flickorna har fått bättre förutsättningar. Tidigare var det bara pojkarna som gick i skolan, men nu har även flickorna fått utbildning.
MADAME FATI PAUL betonar att produktionen inte är begränsad till Body Shops beställningar, även om företaget är den främsta kunden och själva förutsättningen för den ökade produktionen.
– Smöret används till exempel i choklad också. Och taket är inte nått. Vi kan producera ännu mer sheasmör, säger Madame Fati Paul. Nu är vi en del av världsmarknaden.
Jesper Bengtsson
|
En nöt värd att knäcka
Sheaträdet växer bara i Väst- och Centralafrika. Trädet trivs bäst på savannen och kan överleva på mindre än 500 mm nederbörd per år.
Ur sheaträdets plommonliknande nötter kan ett näringsrikt smör utvinnas genom att nöten krossas, rostas och mals.
Smöret har många användningsområden. Traditionellt används det som medicin, till matlagning och för impregnering. Fettet har blivit en allt populärare ingrediens i mjukgörande hudkrämer och annan kosmetika.
Tillverkare av traditionella afrikanska slaginstrument använder ofta sheasmöret för att stärka hållbarheten i träet.
Namnet shea kommer från s’í, som trädet heter på ett av de språk som talas i Mali. Ett annat namn är karité, en förfranskning av ghariti, som trädet heter på wolof i Senegal. |
