Den 28 september förra året slog säkerhetsstyrkor till mot ett oppositionsmöte på fotbollsstadion i Guineas huvudstad Conakry.
En lokal människorätts-organisation talade om 157 döda och 1 253 skadade. Ögonvittnen berättade om soldater som sköt vilt, slet kläderna av flyende kvinnor och stack in vapen i deras vaginor.
Under tiden efter massakern rapporterade internationella medier om "dödspatruller" som fortsatte sprida skräck bland den egna befolkningen.
Såväl den västafrikanska unionen som EU och USA har kritiserat juntaledaren Moussa Dadis Camara i skarpa ordalag och uppmanat honom att avgå. Vapenembargot har dock inte hindrat Camara från att förse sina styrkor med militär utrustning.
Militärjuntan köpte vapen och ammunition från Ukraina.
– Ukraina är inte medlem i någon av de organisationer som beslutat om vapenembargo mot Guinea, så man har inte gjort något illegalt. Men vapenexporten till Guinea är ändå mycket tveksam, säger Paul Holtom vid Sipri.
Han har bevakat Ukrainas vapenexport i flera år och konstaterar att Guinea inte är det enda exemplet på tveksamheter: även Libyen, Tchad och Kenya köper allt större kvantiteter ukrainskt krigsmateriel.
I fallet Kenya skickades vapnen, enligt oberoende vittnen, vidare till södra Sudan. Och beträffande vapnen som hamnat i Tchad säger Paul Holtom:
– Dessa vapen kan komma att användas mot fredsbevarande styrkor, exempelvis svenska soldater.
Många befarar att oroligheterna i Guinea är en krutdurk som riskerar att sprida sig till grannländerna. Framför allt Liberia bedöms som sårbart.
Christofer Brask
