Ekonomisk tillväxt som kommer till medborgarnas gagn är en garanti för en bättre livskvalitet – men bara till en viss gräns. Det visar en studie som gjorts av den amerikanska organisationen Association for Psychological Science. Där har forskarna mätt hur invånarna i 55 länder uppskattade livskvalitet och personligt upplevd lycka mellan 1981 och 2007.
Flera länder med stora ökningar är före detta diktaturer eller diktaturer som mjukat upp sin åsiktsrapportering, som Ukraina och Moldavien.
– Det är ganska nytt att man i viss utsträckning får säga och tycka som man vill där. Då kan människor också formulera sina drömmar, säger Henry Montgomery, professor i kognitiv psykologi vid Stockholms universitet.
Minsta skillnaden i livskvalitet över tid har stabila demokratier med hög BNP – som Sverige.
– Lyckan stegras inte för att vi blir ännu rikare. Då måste andra skillnader ske också.
Religion och andel troende i befolkningen är andra faktorer som påverkat resultaten:
– Latinamerikanska länder har höga lyckotal i relation till sin BNP. Det förklarar man med att många är troende och finner livskvalitet på det sättet.
Isabella Iverus
