Just nu sker en våg av förändringar av konstitutioner och omval av allt starkare presidenter som ofta kontrollerar både kongressen, senaten och domstolen. Daniel Zovatto, direktör för IDEA i Latinamerika, kallar dem för "superpresidenter". Det är som ett virus i dag, säger han.
I Argentina, ett exempel på trenden, är det regeringen och inte parlamentet som kontrollerar stora delar av statsbudgeten. Genom den kan presidenten kontrollera såväl parlamentet som provinsregeringarna. Dessutom har man ändrat systemet för hur man väljer domare till högsta domstolen – till fördel för regeringen. En förklaring till att det har skett under senare år är avsaknaden av partier och de senaste årens högkonjunktur.
Högkonjunkturen har gett dem stora resurser som de har kunnat använda till att bli ännu starkare, bland annat genom distribution av sociala planer till vissa grupper, säger Zovatto.
Många av de här "superpresidenterna" försöker ändra landets grundlag för att kunna bli omvalda som president. Längst har Venezuela gått, där finns i dag inte någon begränsning på hur många gånger en president kan väljas om. Även Bolivia och Ecuador har förändrat sina lagar och i december hålls omval i Bolivia — ett val som den sittande presidenten troligen kommer att vinna. Nicaraguas president Daniel Ortega har annonserat att han tänker hålla en folkomröstning för att godkänna omval till presidentposten och Colombias president Àlvaro Uribe försöker få godkänt en tredje period.
Majoriteten av latinamerikanerna i dag säger att de inte bryr sig om ifall landet är demokratiskt eller inte — förutsatt att de får sina ekonomiska behov tillgodosedda. Zovatto menar därför att man behöver skapa utveckling för att demokratin ska kunna konsolideras.
De flesta länder har ännu inte lyckats med det.
Maria Pettersson
