– Man hör ofta i debatten att globaliseringen är negativ för fattiga länder. Men det verkar inte gälla hälsa, säger Therese Nilsson, filosofie doktor i nationalekonomi vid Lunds universitet.
Therese Nilsson har tillsammans med välfärdsforskaren Andreas Bergh studerat hur globaliseringen påverkat människors hälsa i 90 länder under åren 1970 till 2005.
Länderna i studien ligger i alla världsdelar och både hög-, låg- och medelinkomstländer fanns representerade. I studien vägde forskarna in inkomster, utbildningsnivå, antalet läkare och genomsnittsnutrition.
– Vi fann att den förväntade livslängden hade ökat i länder som interagerar ekonomiskt med andra länder. Så är det i alla typer av länder, även i de allra fattigaste, säger Therese Nilsson.
För att mäta globalisering inkluderade forskarna ett globaliseringsindex – hur mycket handel med andra länder ett land har, hur många utländska direktinvesteringar som görs och vilka importbarriärer som finns.
– Vi gjorde också så kallade känslighetstest för att se om resultaten blev annorlunda om vi separerade mellan män och kvinnor och om vissa regioner visade särskilda effekter. Men vi såg inga skillnader, säger hon.
Nu hoppas Therese Nilsson och Andreas Bergh kunna fortsätta sin forskning.
– Vi vill försöka ta reda på vad det är i globaliserings-processen som gör att människor lever längre.
Annika Rydman
