Bilden av att fattigdomen inte minskar i Afrika är fel. Det budskapet kommer från två forskare inom amerikanska NBER, the National Bureau of Economic Research, en anrik organisation med flera Nobelpristagare som medlemmar.
Forskarna ser en stark och generell minskning av fattigdomen i Afrika mellan 1995 och 2006. De konstaterar också att Afrika är på god väg att nå millenniemålet om halverad fattigdom fram till 2015 om trenden fortsätter.
Slutsatserna är glädjande, men alltför optimistiska, menar andra forskare. Traditionellt brukar nationella hushållsundersökningar användas för att mäta levnadsstandard. I NBER-rapporten har författarna i stället räknat på ett snitt av BNP, justerat för köpkraft. Men BNP inkluderar också privata investeringar och statliga utgifter, som kan omfatta allt från satsningar på infrastruktur till militärutgifter.
Martin Ravallion, forskare på Världsbanken, skriver på sin blogg att det är osannolikt att dessa investeringar är jämt fördelade eller kommer den fattiga befolkningen till godo. Resultatet av studien blir därför för bra för att vara sant.
– Våra resultat är inte alls för optimistiska. BNP är kanske inte exakt detsamma som inkomst, men väldigt nära, kontrar Maxim Pinkovskiy, som står bakom studien tillsammans med den kända utvecklingsekonomen Xavier Sala-i-Martin.
Om den snabba BNP-tillväxten inte hade nått ner till de fattiga så skulle man se en ökad ojämlikhet i inkomstfördelningen i Afrika, säger han.
– Vår studie visar på motsatsen. Invånarna i Afrika har blivit mer ekonomiskt jämställda.
Enligt Arne Bigsten, professor i utvecklingsekonomi på Handelshögskolan i Göteborg, är det osäkert hur man egentligen bör räkna på fattigdom.
– Det går inte att säga att en forskare har rätt och den andre har fel. Men oavsett vilken metod man väljer att applicera så är ju trenden densamma. Fattigdomen minskar – frågan är hur mycket.
Andreas Liljeheden
