Det är augusti 1967 och fem utrikesministrar tillbringar fyra dagar tillsammans i ett hotell vid Siambukten i Thailand. De spelar golf, skojar med varandra och äter gott. Så sätter de sig vid förhandlingsbordet. Med gott humör och kompromissvilja enas man om ett nytt mellanstatligt samarbete som kommer att kallas Asean: Association of Southeast Asian Nations. Syftet är att med gemensamma krafter säkra ”fred, frihet och välstånd” i regionen.
Drygt 40 år senare är Asean en brokig grupp med tio länder, som fortsatt traditionen av ryggdunkningar, leenden och golf. Visst har man diskuterat tunga politiska frågor, i hundratals möten varje år, men det har oftast stannat vid prat.
Nu håller ny historia på att skrivas. Ett närmare samarbete ska öppna gränserna för ett fritt flöde av varor, tjänster, kapital och arbetskraft i regionen år 2015.
Genom att skapa en gemensam marknad – med 600 miljoner människor – vill Asean bli en attraktiv investeringspartner, som kan locka till sig de stora pengarna.
– Europa och Amerika tittar österut nu. Vi vill visa världen att vi är redo att ta emot den, säger Pradap Pibulsonggram, toppdiplomat och Thailands representant i den kommitté som ska se till att planerna förverkligas.
Han sitter med en urdrucken kaffekopp bredvid sig, på ett fik i det välbärgade området Thong Lo i Bangkok, och ritar en S-kurva på ett pappersark. Han jämför Asean med ett företag och pekar på kurvans högsta punkt.
Text: Charlotte Simonson
Hela reportaget kan du läsa i OmVärlden 6 2012. Prenumerera, köp digitalt, eller i butik den 19 juni.
