Bildreportage

I väntan på fred

Publicerad: den 29 oktober 2012

Den prisbelönte fotografen Åke Ericson åkte för OmVärldens räkning till ett inofficiellt flyktingläger i Libanon. Se hans starka bilder därifrån.

Den blodiga konflikten i Syrien driver i allt snabbare takt människor på flykt. FN:s tidigare beräkningar var att 100 000 flyktingar skulle ta sig ut ur Syrien innan året var över – den siffran har redan överskridits trefalt och en ny uppskattning är på över 700 000. Mycket talar för att konflikten kommer att pågå länge – kanske i flera år.Många familjer har först flytt inom landet – internflyktingarna tros uppgå till mer än en och en halv miljon. Men när hoten från krypskyttar, artilleri och luftangrepp blir outhärdligt flyr allt fler vidare till grannländerna Libanon, Jordanien, Turkiet och Irak. 

Fotografen Åke Ericson åkte till Libanon och tog sig till ett inofficiellt läger som vuxit upp vid Ismailmoskén i utkanten av byn Aarsal, i Bekaadalen. Aarsal är den första byn man kommer till när man flyr över bergen. 52 familjer bor i lägret. 

Flyktingarna som kommer till Aarsal har tagits emot väl av byborna. Men det är ett fattigt område och FN:s flyktingorgan UNHCR har redan vädjat om ekonomiskt stöd från omvärlden. Och när mörkret faller hörs bombkrevader på andra sidan bergen på syriska sidan. 

– Stämningen är väldigt spänd. Självklart är alla rädda att kriget ska spilla över även till Libanon, säger Åke Ericson. Hjälporganisationer bistår med vatten och mat och Rädda Barnen och Läkare utan gränser arbetar med barnen. 

– Många barn i Aarsal visar tecken på att vara traumatiserade. En del är aggressiva, andra är helt avstängda och ser deprimerade ut. De väntar och undrar när de kan återvända till sina hem och till skolan. De vill tillbaka till familjemedlemmar de separerats från och till en normal tillvaro. Var och en av dem har förlorat någon eller något, berättar Åke Ericson.

Anki Wood

 
Tipsa en vän
Dela
Intevju Taslima Nasrin
Taslima Nasreen
Foto: Pär Olsson

Livsfarliga ord

Taslima Nasrin kritiserar islam och kvinnoförtrycket i sitt hemland Bangladesh i sina böcker och dikter. Resultatet: Hon lever sedan 19 år i exil, med tung bevakning. Senast på bokmässan i Calcutta i våras vägrade arrangörerna att lansera hennes bok. De första åren tog hon sin tillflykt till Sverige.

Krönika: Petina Gappah
Petina Gappah
Foto: Joakim Roos/Scanpix

Jag tror på en förändring i Zimbabwe

Den 16 mars, en månad innan Zimbabwe firar 30 år av självständighet, kommer jag och miljoner av mina landsmän att gå till vallokalerna för att folkomrösta om en ny konstitution. Vi förväntas säga ja eller nej till det som ska utgöra grunden för ett nytt socialt kontrakt mellan de styrande och de styrda.