– Vattenfalls beslut kan jag över huvud taget inte säga något om. Inte heller Swedfunds beslut. Det jag vet är att vi velat hjälpa Liberia som land för att bygga upp ett fungerande samhälle igen och där har det svenska engagemanget varit en viktig del. Det är anledningen till att vi velat få in de svenska bolagen.
Varför kan du inte kommentera ett område du har ansvar över?
– Jag kan verkligen inte svara på affärsmässiga beslut, jag kan inte stå till svars för de grunder företagen går in och ur på.
Vattenfall anger att de drar sig ur enbart på affärsmässiga grunder och Swedfund säger att de inte kunde påverka utgången. Ska inte Swedfund alltid själva göra en egen exit-analys innan de går ur en investering?
– Kraven har skärpts vad gäller Swedfund, detta får de själva svara på. Det finns tydliga krav på dem och detta ingår säkert i deras egen working process. Dessutom ska de vara transparenta, säger Gunilla Carlsson.
Men det finns ju ingen insyn – och redan 2009 kom skarp kritik från Riksrevisionen angående just Swedfund om otillräcklig transparens, dålig uppföljning och dåliga investeringar.
– Därför har vi skärpt kraven på Swedfund och gett dem bättre direktiv. Vi har också fått mer transparens. Vi försöker hela tiden få ett mer ambitiöst bistånd.
På vilket sätt har insynen ökat?
– Vi har ställt tydligare krav kring transparens och resultatuppföljning i bolagets ägaranvisning. Swedfund har löpande utvecklat sin verksamhet och snart publiceras deras femte hållbarhetsredovisning.
Hur ser du på det faktum att fattigdomen ökat i området i Liberia som en effekt av att statliga bolag investerat?
– Investeringar i den privata sektorn är viktiga för en långsiktigt hållbar fattigdomsminskning genom att det bidrar till arbetstillfällen, kunskapsbyggande och utveckling av lokala marknader.
