Debatt

”Sida är inne på fel spår”

Publicerad: den 13 oktober 2009

Det är fel av Sida att lägga alla ägg i samma korg när det gäller jordbruksstödet, skriver Inge Gerremo.

Liksom forskarna Göran Djurfeldt, Torbjörn Fagerström och Axel Fredholm i juninumret av OmVärlden är jag bekymrad över Sidas syn på vad jordbruk är. De synpunkter som gavs i det senaste numret rätar inte heller upp bilden. Var finns Sidas visioner, var finns den samlade bilden och var finns kraften och engagemanget i denna, minst sagt livsviktiga fråga?

För närvarande pågår ännu ett internationellt försök, genom Madridprocessen, att mobilisera krafter för att få igång framför allt Afrikas jordbruk. G8-länderna har gjort tydliga uttalanden om än inte lika kraftfulla åtaganden. Allt fler människor svälter igen, den egna produktionen i Afrika är viktig, inte minst för att kunna försörja de snabbt växande städerna. Produktionen och produktiviteten behöver öka väsentligt. Bönderna måste ges bättre villkor för sitt arbete. Allt detta brådskar.

Det känns då märkligt att de enda signaler jag kan läsa av från Sida, förutom ett i dag ganska otydligt stöd till internationell jordbruksforskning genom CGIAR, är att man satsar på jordbruk genom miljöorganisationen Naturskyddsföreningen och miljöforskningsinstitutet Stockholm Environment Institute, SEI. De är högst välrenommerade miljöorganisationer, men har miljöaspekter som specialitet. Varför inte använda sig av de organisationer som kan jordbruksfrågorna, det kan vara Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Jordbruksverket och Lantbrukarnas riksförbund. Det har alla intagit en ansvarfull inställning till miljöfrågor men kan framför allt de areella näringarna och deras förutsättningar och behov.

Det som gjorde mig särskilt oroad var när jag i våras deltog i det inledande arbetsseminariet om SIANI, Swedish International Agricultural Initiative. Detta verkar vara tänkt att vara Sidas nya satsning inom jordbruksområdet, en plattform för diskussion som ska ledas av SEI. Den rapport med slutsatser och förslag till fortsatt arbete, som därefter kommit från seminariet, gör mig ännu mer undrande över vart Sida är på väg.

För så där 25 år sedan hade jag, som chef för Sidas dåvarande jordbruksenhet, ansvar för att ingå Sidas första samarbetsavtal med Naturskyddsföreningen

Vem kunde tänka sig att Sida skulle lägga alla ägg i samma korg i stället för att bygga upp ett konstruktivt långsiktigt samarbete med våra jordbrukskunniga organisationer.

Sida är inne på fel spår, om det nu finns något spår! Självklart ska kommande insatser vändas och vridas på ur miljösynpunkt men de måste ändå få ägas av dem som kan och har resurser att utveckla jordbruksfrågorna. Jag är också helt övertygad om att det är det samarbetet våra kollegor i Afrika vill ha.

Inge Gerremo, konsult i internationella jordbruksfrågor
 
Tipsa en vän
Kommentera
  • 2010-12-17
    I november förra året träffade jag Världsbankens miljöekonom. Hon var då bekymrad över att så mycket resurser satsades på klimatproblemen.
    Ta t.ex. vattenproblematiken eller mänsklig avföring som sprids och är hot mot hälsan.

    Kommentar av Tom Alberts  |  Anmäl inlägg
 
Intervju: U Win Tin
U Win Tin
Foto: David Isaksson

Om nyckeln till frihet

”Så länge det sker brott mot politiska och mänskliga rättigheter och de militära konflikterna pågår måste sanktionerna vara kvar. Därför ber vi er att vänta till dess att vi kan se att det verkligen skett några varaktiga förändringar innan ni lyfter sanktionerna.”

Krönika: Petina Gappah
Petina Gappah
Foto: Joakim Roos / SCANPIX

Sanktionerna stärker Mugabe

I slutet av april tog EU ett stort steg för mer avspända relationer med regimen i Myanmar (Burma). EU tog bort flera sanktioner mot organisationer och regeringsföreträdare från landet. Till detta ska läggas att EU lovat Myanmar 198 miljoner dollar i biståndspengar. Flera sanktioner återstår, men lättnaderna är ändå en tydlig signal om varmare relationer, och EU har tydligt visat att man är redo att aktivt bistå i Myanmars reformprocess.