De senaste årtiondena har det skapats en stor samsyn mellan biståndsgivare, mottagarländer och civila samhället om hur biståndet ska bli mer effektivt. Samsynen har tagit sig uttryck i en rad internationella överenskommelser i Paris, Accra och Busan. Insikten om att mottagarländerna måste få tid att planera och genomföra egna strategier för att minska fattigdomen har gjort att givarna lovat anpassa biståndet till lokala system och prioriteringar i varje enskilt samarbetsland.
På senare år har en annan fråga seglat upp i biståndsdebatten. Givarländer som Sverige vill kunna rapportera till sina skattebetalare vad deras biståndskronor genererat för resultat. Vi jobbar alla för att vårt biståndsarbete ska ge resultat i form av ett bättre liv för fattiga kvinnor och män. Men en alltför stark betoning på snabba resultat som är enkla att mäta och återrapportera kan motverka arbetet för ett effektivt bistånd.
Svenska kyrkans och Diakonias europeiska samarbetspartner Eurodad har i en ny rapport “Hitting the target?” granskat sex stora initiativ och bedömt dem utifrån fyra centrala principer i överenskommelserna för biståndseffektivitet:
- Stärk samarbetsländernas ägarskap
- Harmonisera insatserna med varje mottagarlands eget system
- Gör det flexibelt för mottagare så att de kan använda resurserna utifrån egna prioriteringar
- Ansvaret ska delas av givare och mottagare.
Rapporten visar att ett resultatbaserade tillvägagångssätt inte stärker principerna om biståndseffektivitet. Resultatbaserade insatser riskerar att underminera ägarskap och nya system för resultatstyrning och innebär sannolikt högre kostnader mer administration för mottagarlandet. Resultatbaserade metoder har en tendens att betona ansvaret mot givare och därigenom undergrävs det ömsesidiga ansvaret som givare och mottagare har. Det riskerar att göra mottagarlandets regering ansvarigt gentemot givarna snarare än befolkningen i landet.
Eurodads rapport pekar på en rad utmaningar för ett allt för snävt resultatbaserat bistånd. Det är ingen tvekan om att bistånd ska leverera resultat. Men frågan är hur resultaten ska sökas och hur insatserna kan stödja principerna om biståndseffektivet – inte motverka dem.
I den nyss presenterade biståndsbudgeten finns intressanta resonemang om komplexiteten kring resultat och hur man mäter i biståndet. Vi hoppas att Eurodads rapport ytterligare ska bidra till fördjupad kunskap och nyanserad debatt om resultatstyrningens förtjänster och begräsningar.
Bo Forsberg, Diakonias generalsekreterare
Erik Lysén, Internationell chef för Svenska kyrkan
