Enligt uppgifter till OmVärlden pågår det just nu förhandlingar mellan allianspartierna. Biståndsminister Gunilla Carlsson uppges vara för en utfasning, medan de mindre partierna i regeringen är tveksamma, eller vill att stödet ska finnas kvar.
När regeringen för fem år sedan genomförde en landkoncentration inom biståndet valde man att peka ut Burkina Faso som ett av tolv länder som skulle vara särskilt viktiga i framtiden. Enligt utrikesdepartementets sajt openaid.se uppgick biståndet till Burkina Faso till 244 miljoner kronor år 2011. 43 procent av stödet var så kallat budgetstöd, som går direkt till landets regering för att bekämpa fattigdomen.
Biståndsminister Gunilla Carlsson vill inte gå närmare in på var i processen man just nu befinner sig, eller vilka argumenten för att lämna Burkina Faso är.
– Det pågår en beredning som går ut på att vi ska se hur vi bäst använder våra begränsade resurser, säger Carlsson.
Hon betonar också att en orsak till omprövningen är att Sverige, förutom biståndet, saknar kontakter i landet.
– Några organisationer är på plats, men kontaktytorna är begränsade, säger Carlsson.
Trots att ett beslut om biståndets framtid i Burkina Faso är nära förestående har det inte varit någon omfattande offentlig debatt om frågan, något som flera biståndsorganisationer är kritiska till.
– Biståndsministern talar alltid om betydelsen av transparens och öppenhet men den här sortens processer tycks alltid ske i slutna rum, och så kommer det plötsligt ett beslut, säger Bo Forsberg, chef på Diakonia.
Han ställer sig också frågande inför att just Burkina Faso nu ifrågasätts som biståndsland.
– Vi får inte veta något om motiven bakom, men skulle det visa sig att de här diskussionerna om bristande kontaktytor betyder att det saknas svenska handelsintressen i Burkina Faso, då är det en ren skandal. Biståndet ska gå till de allra fattigaste, inte vara en dörröppnare för svenska företag. Men vi vet ju inte vad som ligger bakom. Men vi vet att slutenheten riskerar att leda till ryckiga, snabba beslut i en tid när långsiktighet borde vara det främsta målet.
Även Gunilla Carlsson betonar att långsiktighet är viktigt:
– Naturligtvis ska vi vara ansvarsfulla och tänka långsiktigt, säger hon, men det är mycket vi förväntar oss att biståndet ska klara av och vi måste prioritera.
Jesper Bengtsson
