Fler än varannan svensk har gett pengar till enskilda organisationer eller fadderskap. Mer än varannan person har dessutom bidragit genom att skänka till exempel kläder eller möbler och var fjärde person har också ändrat livsstil och försökt tänka på vad man äter och handlar med mera. Kvinnor har högre förtroende för utvecklingssamarbetet – 72 jämfört med 66 procent av männen känner förtroende.
När det gäller vad som är viktigt för att fattigdomen i världen ska minska skiljer sig också män och kvinnor åt. Män tror mer på fri handel medan kvinnorna i högre utsträckning tror på bistånd, jämställdhet, utbildning samt hälso- och sjukvård. Störst är skillnaden för jämställdhet, som kryssas av 50 procent av kvinnorna och 36 procent av männen.
Men det svenska folkets bild av utvecklingen och tillståndet i fattiga länder är fortsatt pessimistisk – mer pessimistisk än verkligheten.
Till exempel trodde en stor majoritet att läskunnigheten bland unga i Tanzania är fyra av tio, medan det korrekta svaret är omkring åtta av tio. Fler instämmer i påståendet att levnadsvillkoren i de fattiga länderna har förbättrats avsevärt under de senaste 30 åren – 2004 var det 19 procent som höll med om det, medan årets siffra var 33 procent. Samtidigt är alltså bilden fortfarande långt mer pessimistisk än verkligheten. Mest negativ bild har de som är yngst.
Undersökningen som genomförs varje år är gjord av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Sida.
Anki Wood
Läs undersökningen
