Människorättsorganisationer kräver att misstänkta krigsbrott i Sri Lanka 2009 kommer högt på agendan när FN:s människorättsråd, UNHRC, sammanträder i slutet av februari.
En expertgrupp inom FN säger att krigsförbrytelser kan ligga bakom tiotusentals människors död under den lankesiska regeringsarméns slutoffensiv mot tamilernas uppror på Jaffnahalvön i norra Sri Lanka 2009. Uppgifter om krigsbrott tillbakavisas dock av den lankesiska regeringen.
"Nära tre år efter den väpnade konflikten mellan Sri Lankas regering och rebellerna, Tamilska Eelams Befrielsetigrar, LTTE, har den lankesiska regeringen ännu inte fullföljt sina åtaganden gentemot Sri Lankas folk, FN:s generalsekreterare och FN:s människorättsråd och vidtagit åtgärder för att rättvisa ska skipas", skrev människorättsorganisationen Human Rights Watch nyligen i ett brev till UNHRC:s permanenta representanter, medlemmar och observatörer.
Faktum är att i stället för att vidta åtgärder har den lankesiska regeringen inlett en militarisering av de tidigare rebellkontrollerade områdena i norr och öst, vilket enligt lokala och internationella observatörer kan vara förödande för en försoningsprocess efter det 30 år långa inbördeskriget.
En intern rapport gjord av Sri Lankas National Peace Council, NPC, som spreds i början av januari visar att väldigt lite har gjorts för att underlätta övergången till ett normalt liv för civila.
En källa inom NPC som IPS har varit i kontakt med säger att vägen mellan Jaffna och Kilinochchi är full av vägspärrar. Var femte kilometer finns posteringar vilket ger en vink om hur stark kontrollen är i de områdena, där militären har makten över både det civila och det politiska livet.
Flera olika organisationer bedömer att det finns 35 000 soldater enbart i Jaffna, där befolkningen uppgår till 626 000 – cirka en soldat per 18 invånare.
– Även i byar långt in i landet är det omöjligt att färdas längre än fem minuter på motorcykel innan man stöter på en soldat, säger Ruki Fernando, vid programmet för mänskliga rättigheter i konflikter vid Law and Society Trust i Colombo.
Han säger att det är stora skillnader på hur folk ser på armén. I Sri Lankas huvudstad Colombo hyllas militären som krigshjältar.
– I de norra och östra delarna av landet tvingas civila att leva sida vid sida med soldater som bombat deras hem och byar, dödat, fört bort eller begått sexuella övergrepp mot familjemedlemmar – det är knappast något som leder till försoning, säger Fernando.
Efter 30 år under LTTE-gerillan hoppades den tamilska civilbefolkningen att krigets slut skulle ge dem en chans att återuppbygga sina liv. Men militärens ständiga närvaro verkar kväva alla möjligheter för den till stora delar fattiga befolkningen.
– Det är uppenbart så att armén försvårar för människor ekonomiskt genom att deras inflytande ökar inom en rad sektorer, säger Fernando.
Sri Lankas National Peace Council samt Law and Society Trust – båda respekterade människorättsorganisationer – har en omfattande dokumentation över arméns ökade ekonomiska närvaro. Militären har tagit över restauranger längs motorvägar och äger också gårdar, samt livsmedels- och souvenirbutiker. Marinen kontrollerar fisket och transporter av matvaror samt till viss del turismen.
Men ännu mer oroande är, enligt NPC, att armén beslagtagit jordbruksmark i Kilinochchi, Mullaitivu och Vavuniya samt att soldater närvarar i tempel och kyrkor, och även vid familjesammankomster som bröllop och namngivningsceremonier. Och vid begravningar krävs tillstånd från polisen.
Natasha Pieris/IPS
