Sidas så kallade "fristående garantier" infördes på försök 1999. Sverige var tillsammans med USA först i världen med att utfärda statliga garantier för kommersiella lån vid finansieringen av infrastruktur i utvecklingsländer. Syftet var att öppna upp marknader där finansiella institutioner inte vågar verka på grund av för höga risker. Med hjälp av garantierna tar Sida på sig en del av risken i affärsprojekt och kan därigenom locka kapital till projekt som annars skulle stå utan finansiering.
Från och med i år permanentas försöket. Då får Sida formellt rätten att utfärda lånegarantier i svenska statens namn.
– De flesta u-länder har egentligen ganska gott om kapital, men av olika skäl cirkulerar inte pengarna rätt i systemet. Garantierna ska hjälpa lokalt sparande att hitta vägen fram till lokala investeringar, säger Roger Garman på Sida.
Huvuddelen av garantierna ska riktas till investeringar i infrastruktur- och miljöprojekt. Garantierna ska marknadsföras av ambassaderna i Sidas programländer och prissättas med "riskreflekterande premier" för att inte snedvrida konkurrensen på de lokala marknaderna. Svenska företag ska informeras om kommande garantiprojekt, men kommer enligt Sida inte att särbehandlas.
– Garantierna är helt obundna. Men eftersom vi verkar på ett område där svenska företag ligger långt framme är det klart att många företag kommer att nappa på det här, säger Roger Garman.
Sida räknar med att mellan sju och tio garantiprojekt kommer att initieras under 2010 – i så fall en kraftig ökning från de totalt fyra projekt som myndigheten hunnit med under de tio år som försöket varit i gång.
Att antalet utställda garantier hittills blivit så få har aktualiserat frågan om Sida verkligen har kompetens att hantera ett instrument som ställer stora krav på både snabbhet och förmåga att göra kommersiella bedömningar.
– Sett till Sidas övriga arbete är det här en relativt udda verksamhet. Dessutom har hela systemet omgetts av så stora restriktioner att det har varit svårt att få effektivitet, säger Claes Lindahl, utvecklingsekonom. Han utvärderade för några år sedan garantisystemet för Sidas räkning och kom då fram till att det, trots dess låga antal utfärdade garantier, hade haft "betydande utvecklingseffekter".
Totalt har systemet en garantiram på fem miljarder kronor. För närvarande har Sida runt två miljarder kronor i utestående garantier. Som ett led i att öka Sidas engagemang förs just nu samtal med bland annat Asiatiska Utvecklingsbanken, USAID Development Credit Authority och Världsbankens investeringsföretag IFC om internationella samarbeten på garantisidan.
Även om garantisystemet ännu inte resulterat i några förluster, kalkylerar Sida med att sådana måste komma när nu verksamheten accelererar.
– Vi sparar alla premier vi får in i en reserv. Vi vet att det bara är en tidsfråga innan någon drabbas av en skada, säger Roger Garman.
Tobias Hammar
