När Riksrevisionen studerade hur väl UD hanterar biståndspengar blev omdömet att departementets processer för styrning och kontroll är sämre än Sidas. Den så kallade förstudien lades dock till handlingarna – verket avvaktar med eventuell ytterligare granskning, var beskedet.
OmVärlden har tagit del av hela förstudien.
Nyheten om den nedtystade förstudien från Riksrevisionen ledde till en debatt om de ”olika måttstockar” som kritiker menar att ministern har använt för Sida respektive UD.
När Sveriges Radio tog upp UD-rapporten i programmet Konflikt sade Gunilla Carlsson att regeringen är i färd med att flytta över pengar från UD till Sida. Den som läser höstens biståndsbudget får dock lätt intrycket att det är precis tvärtom, en allt större andel av biståndet förvaltas av UD.
Uttalandet visar sig syfta på ett regeringsbeslut från i somras, där regeringen uppdrar åt Sida att administrera vissa av de bidrag som UD beslutar om. Myndigheten ska ta över den praktiska hanteringen, men också ansvar och kontroll av vissa bidrag.
Att svenska UD handlägger en så stor andel av biståndet – trots att det finns en myndighet för ändamålet – är en ovanlig situation, förklarar biståndsministerns pressekreterare Peter Larsson. Med målet att biståndet ska utgöra 1 procent av BNI har det svenska biståndet vuxit kraftigt med åren, och det ställer krav på hanteringen, fortsätter han.
– Sida finns ju till för att handlägga och verkställa svenskt bistånd, och är bättre på den här hanteringen. Ett departement är inte gjort för att hantera så här stora summor pengar.
Sida får fakturera Regeringskansliet för kostnader kopplade till den övertagna administrationen – för 2010 högst 500 000 kronor.
Anna Petersson
