Sedan 2001 har Afghanistan, trots rådande oroligheter, utvecklats mycket inom vissa områden. Svenska Afghanistankommittén anordnade nyligen en internationell konferens där Afghanistans framtid diskuterades. Där nämndes exempelvis att antalet afghanska barn som går i skolan ökat avsevärt, likaså tillgången till sjukvård, kvinnors politiska deltagande (enligt FN består 28% av det afghanska parlamentet av kvinnor) och yttrandefriheten.
Horia Mosadiqs, afghansk kvinnorättsaktivist och forskare på Amnesty International, menar att det största hotet med tillbakadragandet är om det sker utan att en långsiktig strategi för Afghanistan upprättats, då kommer de framsteg som har ägt rum de senaste åren vara förgäves. En annan stor rädsla inför tillbakadragandet av de internationella trupperna, är risken för inbördeskrig.
– När man går in med trupper har man ansvar att lämna det bättre än det var innan, sa biståndsminister Gunilla Carlsson under konferensen.
Sveriges regering beslutade den 24:e november att Sveriges bistånd till Afghanistan ska öka stegvis från cirkaa 520 miljoner kronor 2011, till cirka 620 miljoner kronor år 2014.
”Det är en viktig del av den gradvisa omställningen från militärt till ökat civilt engagemang”, skriver UD i ett pressmeddelande.
Horia Mosadiq säger till OmVärlden att hon har blandade känslor inför tillbakadragandet av de internationella trupperna. Hon menar att det är svårt att dra några konkreta slutsatser då det är otydligt exakt vad tillbakadragandet innebär; är det ett absolut tillbakadragande eller endast trupperna, kommer även politiskt- och utvecklingsstöd minskas? Mosadiq uttryckte dock en önskan om att internationella samfundet inte ska lämna Afghanistan på samma sätt som Sovjet gjorde på 90-talet.
Johanna Stjärnfeldt
Tips: Om man är intresserad av Afghanistans framtid kan man bege sig till Utrikespolitiska institutet torsdagen den 1:a december klockan 09:00 då ett seminarium på temat kommer att hållas. Det krävs dock registrering HÄR innan.
