Branschnytt
Branschnytt

Kritik mot att fattigdomen består i snabbväxande Indien

Publicerad: den 30 maj 2012

Indiens snabba ekonomiska tillväxt återspeglas inte i form av påtagligt minskande fattigdomstal, minskad undernäring och en förbättrad tillgång till sjukvård och sanitära anläggningar. Det hävdar en koalition bestående av flera av Indiens främsta människorättsorganisationer.

I en ny 170-sidig rapport hävdar koalitionen Working Group on Human Rights in India, WGHR, att även om det finns lagar och riktlinjer som syftar till att främja utvecklingen så är tillämpningen av politiken otillfredsställan

Miloon Kothari vid WGHR var tidigare FN:s särskilda sändebud med ansvar för bostadsfrågor. Enligt honom låg tillväxten i landet på 8,2 procent mellan 2007 och 2011, medan fattigdomen bara minskade med 0,8 procent.

– Detta är i sig stötande, men dessutom är den metod som används för att mäta fattigdomen mycket märklig. Den är baserad på en fattigdomsgräns som motsvarar 50 cent om dagen, vilket är en förolämpning mot de fattiga, säger Kothari.

WGHR, som bildades av flera människorättsorganisationer för tre år sedan, påpekar i sin rapport att den standard som används för att mäta fattigdomen i landet inte stämmer överens med den internationella standarden. Enligt Kothari skulle närmare 55 procent av landets befolkning klassas som fattiga om man använde samma modell som för årets upplaga av FN:s rapport om mänsklig utveckling.

– Det finns en besatthet av tillväxt. Men tillväxten ska inte vara ett mål i sig, utan en möjlighet att uppnå målsättningar som förbättrad utbildning och sjukvård. Till och med forskare som Amartya Sen menar att Indiens fattigdomsstatistik är väldigt kontroversiell och opålitlig. Radikala förändringar måste till, säger Kothari.

Indien finns för närvarande på plats 134 av 187 jämförda länder i FN:s index över mänsklig utveckling. I inget annat land i världen finns lika många undernärda människor som i Indien, 21 procent av befolkningen är undernärd. Bland barn som ännu inte har fyllt fem år är hela 42 procent underviktiga. 

– Verkligheten är att vi har ett överskott av spannmål och en högst otillfredsställande distribution. Stödet till jordbrukssektorn är bristfälligt och det finns en chockerande svält som förvärras av biotekniken, säger Kothari till IPS.

Han menar att det är "oacceptabelt" att den indiska staten inte ser till att överskottet av spannmål kommer folket till del.

Även i fråga om tillgången till rent vatten och fungerande avlopp innehar Indien en föga hedrande förstaplats – ingen annanstans i världen tvingas lika många människor, 51 procent av befolkningen, utföra sina behov på offentliga platser. På landsbygden saknar hela 60 procent av hushållen tillgång till toaletter.

Värst är situationen för daliterna, den grupp som befinner sig på botten av den hinduiska sociala hierarkin och som utgör drygt 16 procent av befolkningen, påpekar Asha Kotwal, som är generalsekreterare för organisationen All India Dalit Women’s Rights Forum. Daliterna tvingas bland annat genomföra de smutsigaste jobben och utsätts ofta för olika former av våld. 

– Tiden är inne för att avslöja kastsystemets grymheter. Kulturen med straffrihet har påverkat hela det indiska samhället. Stat, rättsväsende och medier diskriminerar med utgångspunkt från kast. För oss har den snabbare tillväxten inneburit en snabbare uteslutning, säger Asha Kotwal.

Isolda Agazzi/IPS

 
Tipsa en vän
Dela
Intevju Taslima Nasrin
Taslima Nasreen
Foto: Pär Olsson

Livsfarliga ord

Taslima Nasrin kritiserar islam och kvinnoförtrycket i sitt hemland Bangladesh i sina böcker och dikter. Resultatet: Hon lever sedan 19 år i exil, med tung bevakning. Senast på bokmässan i Calcutta i våras vägrade arrangörerna att lansera hennes bok. De första åren tog hon sin tillflykt till Sverige.

Krönika: Petina Gappah
Petina Gappah
Foto: Joakim Roos/Scanpix

Jag tror på en förändring i Zimbabwe

Den 16 mars, en månad innan Zimbabwe firar 30 år av självständighet, kommer jag och miljoner av mina landsmän att gå till vallokalerna för att folkomrösta om en ny konstitution. Vi förväntas säga ja eller nej till det som ska utgöra grunden för ett nytt socialt kontrakt mellan de styrande och de styrda.