År 2008 beslutade Sida att bevilja ett rekordstort bistånd till Tanzanias statsbudget, så kallat budgetstöd. Beloppet, som uppgår till 450 miljoner kronor om året, ska användas av landets regering för att bekämpa fattigdomen enligt en uppställd plan. Förutsättningen är dock att Tanzania genomför ett antal reformer som bland annat ska förbättra statsförvaltningen och demokratin i landet.
Men enligt Erik Korsgren, chef för det svenska biståndet i Tanzania, har inte alla dessa reformer genomförts. Det gör att Sverige har beslutat sig för att hålla inne en del av det stöd som var planerat för nästa budgetperiod.
– Vi vill sända signalen till Tanzania att om de inte vidtar de åtgärder vi enats om är det i den högsta politiska ledningen stor risk att vi i framtiden inte kommer att kunna betala ut något budgetstöd över huvud taget. Det här är en form av tidig varning, säger Erik Korsgren.
Sida har bland annat anmärkningar på Tanzanias hantering av ett antal misstänkta korruptionshärvor i den högsta politiska ledningen. Rättsprocesserna går för långsamt, anser myndigheten.
Ett av flera exempel på det är fallet med den före detta infrastrukturministern Andrew Chenge. Han misstänks ha tagit emot minst 25 miljoner pund i mutor från den brittiska krigsmaterialtillverkaren BAE i samband med en stor försvarsmaterialaffär.
Trots misstankarna är Chenge fortfarande ledamot av regeringens så kallad etikkommitté.
Flera andra biståndsgivare i Tanzania, bland annat Världsbanken och Storbritannien, delar Sveriges analys om korruptionen och kommer också att hålla inne budget-stöd under nästa period.
Men till skillnad från de andra givarna ser Sverige också mycket allvarligt på den tanzaniska regeringens sätt att hantera medierna i landet. Med hjälp av en föråldrad lagstiftning har två swahilispråkiga tidningar som granskat misstänkta korruptionsaffärer stoppats periodvis.
Totalt går Tanzania miste om 135 miljoner kronor under nästa budgetperiod.
Nils Resare
