Lagen tvingar alla hjälporganisationer som finansieras med mer än tio procent av utländskt kapital att återansöka om tillstånd för att få verka i landet.
Enligt det nya regelverket klassas det som speciellt ovälkommet att arbeta med stärkande av kvinnor och barns rättigheter. Demokratifrågor och mänskliga rättigheter är inte heller en önskvärd aktivitet. Rent utvecklings- och humanitärt biståndsarbete tilltåts däremot.
Lagen har redan kritiserats hårt, runtom i världen och av Sverige. Organisationen Human Right Watch sätter lagen på samma plan som liknande lagar i Ryssland och Zimbabwe, ”några av de värsta i världen”. Bedömare menar att den krattar gången inför valet i maj som kommer att hårdbevakas av EU, genom att dra åt skruvstädet mot obekväma aktörer.
I Addis Abeba säger de flesta enskilda organisationer samma sak: det är lokalbefolkning och de inhemska hjälporganisationerna som står i den främsta skottlinjen för regeringens hårdare politik.
– Medarbetarna i Etiopien är rätt så förtvivlade. En viss självcensur håller på att sprida sig, säger Lennart Reinius, regionchef på Rädda Barnen.
Under tiden hittar de stora, internationella hjälporganisationerna på nya namn för samma syssla: stärkande av kvinnors roll blir ekonomilektioner för kvinnor och män, barnrättigheter blir skydd mot våld, till exempel.
Men Etiopiens regering försvarar sin politik:
– Det handlar bara om att få bättre kontroll över dessa organisationers arbete för att kunna hjälpa dem effektivare, säger Ali Siraje, direktör vid regeringens kontrollmyndighet för hjälpverksamhet.
Han använder ytterligare ett argument för att rättfärdiga lagen: att kampen mot radikal islamism skulle dölja sig bakom vissa hjälporganisationer.
– Vi har inga bevis för det, men det går rykten om sådan aktivitet, säger Ali Siraje.
Etiopien är den fjärde största mottagaren av internationellt bistånd i världen. Efter valen 2005 – där det förekom misstankar om utbrett valfusk – flaggade många givare för minskat bistånd. Ändå har det samlade biståndet till Etiopien ökat från 1300 till 2000 miljoner USD sedan valet 2005.
Magnus Falkehed
