– Vi måste anpassa vårt sätt att bekämpa fattigdom. Därför föreslår jag en omprioritering av biståndet, sa utvecklingskommissionären Andris Piebalgs i slutet av förra veckan när han presenterade sitt förslag till EU:s nya utvecklingspolitik.
Förslaget handlar om att rikta EU:s bistånd mot färre länder, de allra fattigaste. Och att fokusera mer på särskilda områden så som vård, hälsa, utbildning, hållbart jordbruk och ren energi samt åtgärder för ett mer gynnsamt företagsklimat.
Intresseorganisationer befarar dock att det här förslaget kommer att leda till att många fattiga blir utan stöd.
– 75 procent av världens fattiga lever i medelinkomstländer. De har haft ekonomisk tillväxt men de är fortfarande fattiga och de borde inte få mindre stöd från EU, sa Olivier Consolo, chef för Concord, som tog upp Zambia som exempel.
Landet klassas som medelinkomstland av Världsbanken men 64 procent av befolkningen lever ändå under fattigdomsgränsen. Andris Piebalgs menar dock att det ökade fokus på de allra fattigaste är nödvändigt.
– För att verkligen få effekt så måste man ha ett visst belopp. Sprider man ut pengarna över alla så kan man inte ge ett starkt stöd i de länder som verkligen behöver det, sa han under presentationen i Bryssel där han samtidigt försäkrade att medelinkomstländer kommer att få fortsatt stöd.
Men det kommer att ske genom mer målinriktade åtgärder, till exempel för att bekämpa sjukdomar som malaria. Det är en form av stöd som då inte hamnar inom något landsprogram.
Att ekonomisk tillväxt prioriteras i förslaget och att bistånd kanaliseras via den privata sektorn möter också kritik från intresseorganisationerna. På Action Aid menar man att det gynnar bolag i EU men att det inte nödvändigtvis hjälper fattiga människor.
– Det förutsätter att pengarna från ekonomisk tillväxt droppar ner till de allra fattigaste. Det har prövats tidigare och det funkar inte, menade Laura Sullivan som följer EU:s utvecklingspolitik på Action Aid.
Kommissionens förslag om tuffare villkor rörande demokrati och mänskliga rättigheter för budgetstöd, det vill säga direkta överföringar till länders budgetar, välkomnades dock av intresseorganisationerna. Det är ett svar på utvecklingen i norra Afrika där EU fick mycket kritik för att biståndet där gick via ländernas regeringar som folket sedan gjord uppror mot.
– Jag håller med om den kritiken. Så med det nya biståndet inför vi ett slags villkor. Men det är snarare förväntningar från EU på de fattiga länderna att de ska leva upp till mänskliga rättigheter, sa Andris Piebalgs.
Andreas Liljeheden
