Branschnytt
Branschnytt

Närodlat slår rot i Brasiliens favelor

Publicerad: den 9 maj 2012

Urban odling är en växande trend i de brasilianska kåkstäderna. I ett kooperativ i ett av de fattigaste områdena i staden Nova Iguaçu norr om Rio de Janeiro odlar kvinnor nu själva vad de behöver - och effekten är både en förbättrad hälsa och en bättre ekonomi.

Marken är inte bördig som i de kuperade områdena i Rio de Janeiro där odlingar förser stadens marknader med grönsaker - och klimatet är ibland för varmt vilket gör det gynnsamt för skadedjur - men kvinnor i Parque Genesiano da Luz i Nova Iguaçu kan nu stolt säga att de äter vad de själva odlat.

De säljer överskottet av grönsakerna - 70 procent - genom kooperativet Univerde som de startat och där 22 familjer är medlemmar. Varje familj sköter sin egen odling men allt annat, inklusive försäljning av grönsaker, sköts gemensamt. Fem procent av vad familjerna tjänar återinvesteras i kooperativet.

– Det är fantastiskt att se det som växer i trädgården och att du kan ta med färska grönsaker hem och ge dina barn så hälsosam mat, säger Joyce da Silva, en av kooperativets medlemmar.

Hon säger att de inte ens under lågsäsong behöver köpa grönsaker på annat håll och att de undviker det på grund av alla gifter som finns i de konventionellt odlade grödorna.

Kooperativet har sina odlingar i trädgårdar som är runt tusen kvadratmeter stora. Till en början fick familjerna hjälp med finansiering av det statliga oljebolaget Petrobras. När finansieringen upphörde var det många familjer som avvecklade sina odlingar men en grupp kvinnor beslutade sig för att fortsätta, mot alla odds. De hade inte pengar, verktyg eller möjligheter att resa iväg för att köpa frön eller plantor och kunde inte heller ta sig till marknaderna för att sälja sina varor. Men de var fast beslutna att fortsätta med odlingsprojektet.

– Jag trodde aldrig att det skulle gå att odla mat mitt i staden. Vårt område hade inte ens en marknad. Innan såg jag bara efter mitt hem, men genom kooperativet har jag blivit självständig rent ekonomiskt. Och så har vi fått förbättrade levnadsvillkor och en bättre hälsa, säger da Silva.

Da Silva säger att hennes familj tidigare hade olika hälsoproblem som hon nu förstår var kopplade till deras matvanor. Bland annat led hennes dotter av blodbrist.

Aldeni Fausto, kooperativets ordförande, berättar att hon märkt av en ökad livskvalitet.

– Även om det inte ser ut så, så brukade jag vara överviktig. Jag ser hur min kropp har förändrats, och hur min hälsa förbättrats liksom mina barns kostvanor. Jag är mer tillfreds nu och lider inte längre av ryggont och för högt blodtryck som var följder av övervikten, säger Fausto.

Sedan förra året får kvinnorna tekniskt stöd genom ett urbant odlingsprogram via organisationen AS-PTA, som arbetar för att främja urban trädgårdsskötsel och agroekologi. Programmet syftar till att öka inkomsterna bland familjer i stadsnära områden - fattiga områden i utkanten av städerna Rio de Janeiro, Queimados och Magé.

Kooperativets odlare använder inga kemikalier. Både gödningsmedel och bekämpningsmedel är giftfria och framställs av dem själva.

Inom en snar framtid hoppas kooperativet kunna få sina produkter officiellt certifierade så att de har möjlighet att leverera grönsaker till skolmåltidsprogram.

Enligt 2010 års folkräkning bor över 84 procent av Brasiliens befolkning i städer. År 2000 låg siffran på 81 procent.

Fabiana Frayssinet/IPS

 
Tipsa en vän
Dela
Intevju Taslima Nasrin
Taslima Nasreen
Foto: Pär Olsson

Livsfarliga ord

Taslima Nasrin kritiserar islam och kvinnoförtrycket i sitt hemland Bangladesh i sina böcker och dikter. Resultatet: Hon lever sedan 19 år i exil, med tung bevakning. Senast på bokmässan i Calcutta i våras vägrade arrangörerna att lansera hennes bok. De första åren tog hon sin tillflykt till Sverige.

Krönika: Petina Gappah
Petina Gappah
Foto: Joakim Roos/Scanpix

Jag tror på en förändring i Zimbabwe

Den 16 mars, en månad innan Zimbabwe firar 30 år av självständighet, kommer jag och miljoner av mina landsmän att gå till vallokalerna för att folkomrösta om en ny konstitution. Vi förväntas säga ja eller nej till det som ska utgöra grunden för ett nytt socialt kontrakt mellan de styrande och de styrda.