EU-länderna har tillsammans lovat att de senast år 2015 ska ge minst 0,7 procent av sin bruttonationalinkomst (BNI) i bistånd.
– Den prognos vi ser nu gör att man blir lite oroad. Enligt den kommer EU-länderna bara att nå 0,45 procent år 2015, vilket är långt ifrån målet, sade Erik Lysén, chef för Svenska Kyrkans internationella arbete, vid lanseringen av rapporten.
Det är sjätte året som biståndsstatistik ställs samman och ges ut av Aidwatch, som är ett europeiskt nätverk av organisationer i civilsamhället (CSO:s) som arbetar med frågor kring bistånd och utveckling.
Siffrorna från 2010 visar att Sverige inte längre toppar listan över EU-ländernas biståndsnivåer. Luxemburg låg högre förra året med 1,09 procent av BNI i bistånd, och var dessutom bäst i klassen när det gäller den så kallade urholkningen av biståndet. Noll procent av landets biståndsbudget gick till det som Aidwatch kallar inflated aid – att givarländerna finansierar till exempel skuldavskrivningar och flyktingmottagande på hemmaplan med biståndspengar.
När det gäller Sverige uppmanar Aidwatch återigen den svenska regeringen att sluta med urholkningen av biståndet. Sverige får beröm för nivån av transparens i biståndet, inte minst efter lanseringen av webbtjänsten Open Aid. Samtidigt påpekar Aidwatch att alla poster i biståndsbudgeten måste omfattas av öppenheten – även de som CSO:erna räknar till urholkningen, och de pengar som går genom statens riskkapitalbolag Swedfund.
EU-länderna får kritik i rapporten för att pengar till klimatanpassning fortfarande kommer från biståndet, trots att länderna lovat att klimatinsatser ska göras med ”nya” pengar. CSO-nätverket pekar också på en tendens till alltmer politiskt motiverat bistånd, där givarländerna prioriterar sina egna intressen snarare än mottagarnas.
Anna Petersson
