Branschnytt
Rapport om Swedfund

"Affärsverksamhet bör inte få bistånd"

Publicerad: den 19 februari 2013

Fackförbundet ST:s rapport “Riskkapital som bistånd” slår fast att Swedfund som vinstdrivande företag inte bör få ta del av biståndsbudgeten. Affärssekretessen krockar med öppenheten som ska råda inom biståndet, anser förbundet. Bristen på insyn urholkar biståndets legitimitet, menar rapportens författare Erik Engberg. Statligt ägda Swedfunds tillförordnade vd, Anders Craft, anser dock att lönsamhet är en förutsättning för tillväxt.

– Riskkapital är inte bistånd utan framför allt näringspolitik, sade Erik Engberg, författare till den rapport om regeringens mer näringslivsinriktade biståndspolitik, som fackförbundet ST nyligen publicerat.

Efter en genomgång av Swedfunds arbete anser förbundet att verksamheten ”bör nämnas vid sitt rätta namn” och ”inte ingå i Sveriges biståndsbudget”.

– All offentlig verksamhet måste gå att granska. När bistånd drivs i form av företag krockar frågan om öppenhet med företagens affärssekretess, sade fackförbundets ordförande, Britta Lejon under ett lunchseminarium som anordnats i samband med rapportens publicering.

Erik Engberg, förklarade vad avsaknaden av transparens kan få för konsekvenser.

– Bristen på insyn urholkar biståndets legitimitet, menade han.   

 Företags etablering i utvecklingsländer är tänkt att skapa en så kallad vinna-vinna situation där bolagen kan tjäna på sin verksamhet samtidigt som de bidrar till fattigdomsbekämpning. På senare tid har alltmer pengar ur biståndsbudgeten gått till det privata näringslivet. Riskkapitalbolaget Swedfund International AB ägs till 100 procent av svenska staten och bolaget ska, liksom övrig biståndsverksamhet, bidra till att ”skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor”.

Förutom frågan om insyn har ST invändningar mot hur Swedfunds verksamhet står sig i relation till biståndsmålen:

– Fokus för Swedfund är lönsamhet, medan fattigdomsbekämpning blir en positiv sidoeffekt, menade Erik Engberg.

Tillförordnad vd Anders Craft förklarade att Swedfund ser sig som en utvecklingsfinansiär:

– Vi bygger vår verksamhet på lönsamma företag. Lönsamheten är en förutsättning för tillväxt.

Anders Craft poängterade också att Swedfund i vissa fall investerar i områden som inte ger så många jobb, men där det behövs pengar – som exempelvis utbyggnaden av elnät i afrikanska länder.

Vad gäller transparensen menade han att bolaget gör så gott det kan.

– Vi kan inte lämna ut de affärsavtal vi har med våra partners. Däremot finns information om bolagen vi samarbetar med på vår hemsida och vi försöker komma överens med dem om att få lämna ut mer information.

– Vi tjänar ingenting på att gömma siffror.

ST:s ordförande Britta Lejon anser att det i grund och botten handlar om lagstiftning.

– Som företag har ni [Swedfund] inte samma lagstiftning som andra myndigheter och det går inte att komma runt även om ni gör vad ni kan.

Hon fick medhåll från journalisten Jan Mosander som under lång tid granskat biståndsfrågor.

– Egentligen är det politikerna som skulle stå här. Anders Craft fullföljer bara deras intentioner, kommenterade han.

Seminariet avslutades med att en enad panel och en stor del av publiken kom fram till att det behövs vidare utredning på området där inte bara Swedfunds verksamhet följs upp, utan även andra företags, samt att politikerna bör kommentera frågan.

Sigrid Petersson

 
Tipsa en vän
Dela
Intevju Taslima Nasrin
Taslima Nasreen
Foto: Pär Olsson

Livsfarliga ord

Taslima Nasrin kritiserar islam och kvinnoförtrycket i sitt hemland Bangladesh i sina böcker och dikter. Resultatet: Hon lever sedan 19 år i exil, med tung bevakning. Senast på bokmässan i Calcutta i våras vägrade arrangörerna att lansera hennes bok. De första åren tog hon sin tillflykt till Sverige.

Krönika: Petina Gappah
Petina Gappah
Foto: Joakim Roos/Scanpix

Jag tror på en förändring i Zimbabwe

Den 16 mars, en månad innan Zimbabwe firar 30 år av självständighet, kommer jag och miljoner av mina landsmän att gå till vallokalerna för att folkomrösta om en ny konstitution. Vi förväntas säga ja eller nej till det som ska utgöra grunden för ett nytt socialt kontrakt mellan de styrande och de styrda.