Regeringen fortsätter visserligen att avsätta en procent av den beräknade bruttonationalinkomsten (BNI) till utvecklingssamarbete 2013. Det innebär 38,2 miljarder kronor totalt, vilket är en ökning med cirka 2,4 miljarder kronor jämfört med 2012.
Men enligt bland andra organisationerna Diakonia och Forum Syd kan detta i praktiken ses som en urholkning av biståndet, eftersom en allt större del av det går till kostnader i Sverige – till exempel till flyktingmottagande.I budgeten för 2013 beräknas 4,4 miljarder kronor gå till kostnader i Sverige. Det motsvarar 11,6 procent av det totala biståndet.
– Även om OECD:s regler tillåter detta anser vi att det är olyckligt att en stor andel av biståndet som egentligen ska användas till fattigdomsbekämpning i världens fattiga länder i stället bekostar flyktingmottagande i Sverige, säger Annica Sohlström, generalsekreterare i Forum Syd på organisationens hemsida.
Många organisationer runt om i världen har under lång tid kritiserat OECD:s regler som innebär att kostnader som flyktingmottagande, ambassadlokaler och skuldavskrivningar kan räknas som bistånd.
Magnus Walan, senior policyrådgivare på biståndsorganet Diakonia kommenterar även han att nästan 12 procent av pengarna stannar i Sverige. Han påpekar dock i sin blogg att ”schablonmässiga avräkningar för ambassader i industriländer tycks upphöra”. Men han är trots detta kritisk, eftersom Sverige ligger långt över snittet för hur mycket av biståndsbudgeten som omfattas av annat än bistånd.
– Snittet ligger någonstans på tre procent avdrag. Sverige ligger långt över snittet, säger han i en kommentar till GP.
En annan satsning som stannar inom Sveriges gränser är fördubblingen av medel för de stipendier som Svenska institutet förmedlar till studenter och forskare från biståndsländer. Förslaget innebär att anslaget höjs från 50 miljoner kronor till 100 miljoner kronor per år – detta sedan studieavgifter infördes 2011 för studenter från länder utanför EES och Schweiz.
Forum Syd oroar sig dock även för en anslagsminskning som berör verksamhet i Sverige. Regeringen fortsätter nämligen att skära ner på informationsarbete i Sverige, nu med ytterligare två miljoner kronor. De tidigare skrivningarna om svenska organisationers betydelse för kapacitetsutveckling inom biståndet är dessutom helt borta i årets budgetproposition, påpekar Forum Syd.
Magnus Walan är också kritisk till att miljösatsningarna är för få och för små.
– Sverige tar inte sin andel av det som utlovats i klimatförhandlingarna, kommenterar han.
I regeringens budgetproposition slås också fast att ”termen ’utvecklingsländer’ är numera förlegad”. Den nya terminologin kommer från OECD:s biståndskommitté DAC, som använder indelningen låginkomstländer, lägre medelinkomstländer och medelinkomstländer.
”En benämning som utgår från inkomst per capita är mer ändamålsenlig och avspeglar ofta verkligheten bättre, även om benämningen inte illustrerar hur inkomsterna fördelar sig inom landet.”
Anki Wood
